Tidig morgon

Tidig morgon efter en timmes måsserenad som startade klockan fyra känner jag att det är lika bra att stiga upp då jag inte kunde somna om. Får nog stänga fönstren på natten om de ska fortsätta med denna morgonsång. Verkar som de har något bo med ungar här på gården då de under de senaste dagarna har fört ett väldigt liv. Måsar är ju inte de mest skönsjungande fåglarna. Under förra sommaren hade vi en liten måsunge under några veckors tid som gick omkring här  på gården innan den kom på hur den skulle göra för att kunna flyga.

Det ser ut att bli ännu en vacker dag. Denna försommartid är helt underbar med all skir grönska och alla människor som helt plötsligt är pigga, vakna och kommer ut ur sina skal igen efter den långa vintern. Värmen får ens kropp och själ att vakna till liv och energin fylls på för varje dag. Alla mina sinnen är klarvakna och varje cell pirrar och hela jag vibrerar av skapelsens kraft. Känner hur jag andas med hela mitt väsen och fylls av den himmelska friden och kärleken. Vad ska jag göra av all denna kärlek och lycka som är min grund, vem vill ta del av den, hur kan jag dela med mig av den?

Känner mig fortfarande lite överraskad över min väns reaktion och att vi människor har så lätt för att häva ur oss sårande och kränkande ord till någon annan för att döva vår egen smärta. Utan att ens märka vad vi sagt eller överhuvudtaget reflektera mera över den andre personens motiv då vi är helt övertygade i vår egen smärta att vår bild av det hela är den enda sanna. När vi tillskriver andra personer egenskaper eller motiv som passar in på vår egen känsla oavsett vad den andre personens motiv var och vi inte heller bryr oss om att lyssna på eller ta reda på vad den andre personen menade då vi klamrar oss kvar i vår egen smärta och "sanning".

Inte undra på att det är så mycket våld och elände i världen när inte ens två kloka och kärleksfulla kvinnor klarar av att hålla igång en konstruktiv dialog. Det får mig också att fundera över hur det kommer sig att så många av oss som egentligen vill förändra vissa delar i sitt liv ändå fortsätter att upprepa vissa beteenden eller relationer även när vi vet att de inte är bra för oss? Känner också mig lite "hämmad" då jag så gärna vill ge mina med människor kärlek och välbefinnande och istället lyckas jag att få andra människor att må dåligt på grund av mina aningslösa handlingar. Hur kan det bli på detta vis? Vilket ansvar ligger hos mig och vilket ansvar har den andre personen? I allafall tar jag med mig från varje gång det uppstår konflikter i mina relationer att försöka hitta andra möjligheter till kommunikation i framtiden, att fortsätta att ta eget ansvar för vad jag känner och inte lägga över skulden på någon annan och på så sätt kunna ta ett större ansvar för mitt eget välbefinnande.

Jag behöver också komma ihåg att om dessa situationer uppstår snabbt anpassa mig till den andre personens kommunikationssätt och känsloläge för att på så sätt snabbt eliminera den uppkomna negativa situationen. På något sätt blir det då att jag tar ansvar över hur den andre personen känner men jag tror att om man snabbt och prestigelöst avväpnar motståndaren genom att backa undan så behöver den inte uppstå en svårläkt konfrontation.  Jag vet att detta är något jag måste jobba mera med då jag har lite svårt att backa undan när jag känner mig lite kränkt av andra. Men jag tror att det är bättre att vänta in ett bättre tillfälle att uttrycka vad man känner än då den andre personen befinner sig i ett upprört tillstånd. Jag kan ju faktiskt bjussa på att den andra personen får kalla mig lite vad som helst för stunden då jag ändå själv vet med mig att jag inte gjort något medvetet elakt eller dumt mot denna person.....

Dagens läxa, ta inte en diskussion med ett person som befinner sig i ett upprört tillstånd! Försök lugna eller avsluta samtalet eller mötet och ta upp det inträffade vid ett senare tillfälle om det behövs. Ska fortsätta att läsa "Konsten att läsa tankar" av Henrik Fexeus, finns mycket tänkvärt och praktiskt i denna bok.

Du kärleksgudinna av din tid
låt kärleken och ljuset stråla
låt din värme visa vägen
och skönheten blomstra
i takt med naturens prakt

Du kraftens magiska väsen är
att sprida kärleken stor
att väcka det frö som väntat
och nu skall åter växa
här på vår sköna jord

Du vackra stjärneljus i denna tid
älska och att älskas är din skatt
låt kraften ta sin plats
här i kärlekens tempel
som nu ska fyllas upp

Du kärleken besjälad här och nu
låt oss alla fyllas av dess sanna kraft
kom med oss nu och sjung din sång
förgyll vår värld med rosors sång
om kärlek stor i denna tid