Våga vara dig själv

Tro på dig själv - leder till att vara sig själv
Goda tankar om dig själv - leder till goda tankar om andra
Acceptera dig själv - leder till acceptans av andra
Förändra det du vill förändra inom dig själv - leder till förändring hos andra
Kärlek till dig själv - leder till kärlek till andra
Tillåta dig att vara den du är - leder till att tillåta andra vara sig själva

Maria Magdalena

Hittade för några dagar sedan en bok i mina föräldrars bokhylla när jag hjälpte pappa att vårstäda inför påsken. Boken är Maria Magdalena skriven av Marianne Fredriksson och jag läste de sista kapitlen nu på morgonen ett passande sammanträffande nu på påskdagen. Boken berörde mig starkt, både genom innehållet men även beskrivningarna på miljöer, platser och människor. Jag kunde nästan se mig själv genom Maria Magdalena, känna dofterna av alla kryddor, örter och mat, se alla platser där hon vandrade eller bodde, omges av all blomsterprakt och naturens olika skiftningar och känna alla känslor som hon hade. Genom hennes bild av Jesus och den kärlek han ville förmedla blev den kärlek jag känner än mera tydlig och viktig för mig att förmedla. Rekommenderar boken varmt!

I ett fragment av det som finns kvar av Maria Magdalenas evangelium redogör hon vad Jesus sagt i personliga samtal med henne. Bland annat : "Forma inga levnadsregler om detta som jag uppenbarat för er. Skriv inga lagar så som lagskrivarna gör". Kanske finns det något annat, något som ännu är dolt som Jesus ville förmedla men som har inte har fått något utrymme i de skifter man påträffat?

Vad är det som gör att vi glömt att söka inom oss själva för att finna kärlek och lycka och istället i vår jakt efter att finna den gör allt vi kan för att hitta den utanför oss själva genom andra och annat? Hur kommer det sig att religionerna strävar efter att vara kvar i det förflutna och kriga över vilket som är den enda "rätta och sanna" tron istället för att leva efter budskapet om kärlek till oss själva och vår nästa, om medkänsla, om ödmjukhet och empati, förlåtelsen och ånger? Vad är det som gör att regler och lagar blir viktigare än att lära ut kärlek, medkänsla och empati?

Jesus predikar om Guds nåd och kärlek och kärleken till nästan: "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem." (Matt. 7:12, Bibel 2000). I bergspredikan säger han att man inte ska bekymra sig så mycket: “Gör er inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har sin egen plåga”.

Kärlek, medkänsla och att leva i nuet.....

Sök och i skolen finna, det som varit fördolt skall bli synligt, tänk om himmelriket är nära och Guds närvaro alltid är hos oss när vi öppnar våra ögon och ser vad som varit gömt?

Det är kanske naivt att tro att kärleken är vägen till lycka och fred på jorden men jag vill nog gärna tro att den villkorslösa kärleken som många av oss känner är den väg som leder oss vidare till ett högre medvetande. När vi fylls av den villkorslösa kärleken fylls vi också med kärlek till vår omgivning och det blir lättare för oss att hantera livets alla med- och motgångar. Vi börjar att tänka mer på vad vi kan göra för en mer harmonisk värld och lägger mindre tid till konflikter. Därmed vill vi omge oss med mer och mer positiva energier och får möjligheten att börja vår omvandling till mera harmoniska och positiva omgivningar.

Hittade en artikel i free ett utdrag ur boken om den tredje Jesus av Deepak Chopra och nedan några utdrag ut texten:                      http://www.free.se/Media/155/Tredje%20Jesus.pdf

För att vara gudomlig måste man först flöda över av alla mänskliga egenskaper.

 Som en kändandlig lärare från Indien sa:

”Måttet på upplysning är hur väl till mods man kan känna sig med sina egna

självmotsägelser.”

JESUS VILLE RÄDDA VÄRLDEN genom att visa andra vägen till gudsmedvetandet.

Vad det handlar om är att vi måste hitta gudsmedvetenheten

inom oss själva, och det måste ske i nuet.

 Det innebär en förändring i vårt

medvetande som gör det Jesus lärde ut till något fullkomligt

verkligt och levande.

  .

Grunden för ett andligt liv enligt Jesus

1. Meditation – Att vända sig inåt för att få kontakt med den inre stillheten

2. Kontemplation – Att reflektera över sanningen

3. Uppenbarelse – Att ta emot andliga insikter

4. Bön – Att be om högre vägledning.

5. Nåd – Att släppa in Gud i hjärtat.

6. Kärlek – Att delta i den gudomliga kärleken.

7. Tro – Att tro på den högre verkligheten.

8. Frälsning – Att inse att man själv har en plats i den högre verkligheten.

9. Enhet – Att bli ett med Gud.

Känner du själv att Gud blir svårt för dig att använda, byt ut det till ditt högre medvetande, en högre kraft, energi, universum, alltet eller vad som du tycker känns bäst för dig. Det viktiga är att släppa in en kärleksfull kraft och medvetenhet in i ditt liv och att förenas i den villkorslösa kärleken här i nuet ♥♥♥

Att hitta vägen

Hur går jag vidare med mitt liv härifrån? Hur kan jag förmedla och hjälpa till att sprida den universella kärleken? Vet med mig att jag behöver nätverka mera och att synliggöra mig mera på ett tydligare och kraftfullare sätt. Funderar ibland på att gå kurser och vara med i olika grupper men känner ett oerhört motstånd till att tillhöra "organisationer". För mig har mitt andliga uppvaknade skett genom en lång process i kombination med alla fram- och motgångar genom livet. I mina svåraste stunder har jag fått mina största gåvor och ödmjukt tackar jag för dessa. Denna medvetenhet som växt fram är inget som jag gått på en kurs eller på annat sätt fått till mig utifrån utan har varit en lång smärtsam men även en otroligt kärleksfull och glädjefull process.

Vet med mig att jag under tidiga år "stängde ner" en del av mig och byggde upp en skyddsbarriär för att orka med det vanliga liv som de flesta människor lever i. Det har ju också lett till att jag ständigt sökt efter något och inte riktigt känt som att jag riktigt passar in i de omgivningar jag befunnit mig i. När denna  mur äntligen raserades fanns möjligheterna att hitta de inre gömda skatter som bara väntade på att upptäckas. Djupt in i den raserade pyramiden finns den dyrbaraste skatt av de allra vackraste juvelerna, de allra utsöktaste guldföremål och smycken, väntandes på dig att hitta dem och att börja använda dessa magiska vackra gåvor som finns där i det inre, glimmande, gnistrande och kraftfullt. Den dyrbaraste skatt som är din när du väl hittat vägen till din egen skattgömma......

Vilka murar har du byggt upp, vågar du riva dem och hitta dina gömda skatter som finns i ditt inre? Låter du det förflutnas oförätter och sorger leva vidare eller är det oron över morgondagen som formar och skapar ditt liv? Hur kan du släppa taget och låta kärleken fylla din väg?

Vem kan ta din hand och hjälpa dig på vägen? Vilka kärleksfulla ord kan du fylla din dag med för att underlätta för dig själv och för dina vänner och medmänniskor. Med ett vänligt ord och kärleksfulla handlingar sprids ljuset som ringar på vattnet. En ny resa börjar, låt livet flöda och våga leva i och med det okända. Låt tankarna och inspirationen flöda och ge livet en ny start.

Ensam

I tystnades stillhet jag är

i dess oändliga rymd jag finns

ensam och naken

allt jag är och allt jag förblir

kärlek fyller mitt hjärtas djup

En stråle av ljusets kraft

lyser upp min tid

skimrande och vibrerande

jag är och förblir

kärlek ger mig kraft och mod

Skönheten fyller min värld

skratt och glädje

är min källa

som jag är såsom jag förblir

kärlek stor mig tiden ger

Att älska och att få älskas

vår stora gåva given till oss

att finna nåden

skratt och källan

till vår sanna kraft

Love is all

Love is soft and strong
you starting to glow
radiance is lighting your path
Every step in joy and abundance
bringing happiness into your day

A miracel in life takes place
suddenly you know
what always been
Everything is bestowed on you
and you start to see

What a wonderful day
filled with laughter and love
your soul is free
to go on this merry dance
and life is flowing

This beautiful garden
filled with fruit and flowers
in all different colours
the birds are singing
and you are whole

Filled with awareness
that your life is sacred
giving love and joy
and the understanding
that love is all

Ängel

I am here now

ready for you

my love is true

waiting for all

to see

the truth of life

the power it brings

bringing life to flow

Can you see

my heart is soft

and yet a force

to empower

every moment of joy

love is all

my passion is you

my love is you

and still I am

this wonderful day

a magic place

my passion I am

my love I am

my life I am

and still there for you

every moment

Tro och sant vetande

"Tro kommer utifrån. Sant vetande kommer inifrån individen själv.” Sokrates

För mig är dessa meningar så sanna och överenstämmer helt med min filosofi. Jag försöker att förmedla min sanna vetskap den som jag lärt mig i livets skola och som bygger på mina erfarenheter, upplevelser och lärdomar samt alla känslor och tillstånd som dessa har förmedlat. Upplever ibland att det är svårt att kunna förmedla mina upplevelser och känslor för att mottagaren ska kunna ska få en uppfattning om vad jag menar då alla ord och känslor bygger på individens egna referensramar.

Känner mig glad och nöjd att få känna och vara den sanna kärleken och ha insikten om att leva i nuet. Nu behöver jag inte söka så mycket längre utan att nu är min uppgift att förmedla det jag funnit och är på något vis. Även om jag också vet att det fortfarande är en del hos mig som vet att det fortfarande finns  mycket mera som jag ska hitta inom mig. Men frågan är om jag ska söka eller låta detta bara uppstå när det ska?

Kommer ibland i konflikt med mitt eget sanna vetande och andras sanna vetande eller tro och vid dessa tillfällen uppstår en obalans hos mig och jag börjar att ifrågasätta min egen vetskap. För mig har nog detta blivit den största utmaningen, att helt förlita mig på min vetskap och inte tappa mitt fokus. Har haft funderingar på att gå några kurser tidigare som jag då inte hade råd med. Nu kommer det ett nytt kurstillfälle snart och jag funderar på om jag ska gå eller inte men kan känna någonstans att det är något annat jag behöver nu än kurser i andlig utvecklande. Får en känsla av att jag mer står inför utmaningen att fullt ut praktisera vad jag lärt mig, konfrontera mitt vetande med "världens vetande" och utifrån detta bygga min världsbild.

Vet med mig att denna "koppling" jag vet finns men inte hittat ännu är viktig för min utvidgning av mitt medvetande och för min förmåga att bygga det jag vill förmedla. Vi får väl se vad som sker med detta.

Jag kan känna ibland att jag har svårt att "tillhöra" en organisation för att genom den ge healing eller andlig utveckling. För mig är det svårt att ta till mig deras "reklamslogans" att just denna healingmetod/andliga utveckling är den senaste och bästa som man kan få då jag har lite svårt att att tänka mig att vi blir tilldelade olika informationskanaler beroende på vilken slags healing eller andliga kurs jag går. För mig är detta lika svårt att ta till som att Gud skulle på något vis vara olika för olika religioner.  Däremot att exempelvis healing som metod görs mera enkel och tillgänglig för utövarna i och med att dessa metoder är enkla att utföra känns som väldigt bra.

Känner också hur viktigt det är att vi alla människor inser och vet att endast genom och i oss själva kan vi hitta oss själva och den sanna kärleken. För att veta om att vi glömt att det är inom oss själva vi har svaren behöver vi ha en tro någonstans för att kunna börja söka efter det vi saknar. På vägen mella tro och vetande får vi använda oss av de verkyg som kommer till oss som olika böcker om andlighet, healing, meditation, yoga, QiGong, själsresor, samtal med andligt utvecklade och olika grupper av sökare. Men när själva formen av andlighet blir mer en trygghet och plattform för den som söker eller att sökande övergår till "upplevelseextaser" tappar individen sin egen kraft istället för att hitta den och bygga upp den inom sig själv. Viktigt för oss alla hitta och behålla kraften inom oss själva.

Är man inte tilltalad av "andlig utveckling" via verktygen ovan kan vistelser ute i skog och mark, djur, måla, dansa, sjunga , musik, idrott eller annat kreativ vara verktyg från tro till vetande. Tror man inte på andlighet kan man istället välja att tro på sitt eget välbefinnande och att försöka hitta sin egen kärna.

Vet du egentligen vem du är?

Jag är den jag är.....kärleken stor.... lyckan ger.....

Magi

I rosens skönhet ska du spegla dig

Av fåglars sång inspiration du får

att glädja världen med din sång

Ur själens mörka djup ditt inre strålar

Som en klar sol ger den liv till livet

 flödar från och genom dig

I kärlek stor du glädjen möter

Skratt, dans och sång fyller dig

magiska möten sker

I strålande ljus vi världen ger

En kraft att skapa det som skapas ska

För att ge skönhet och harmoni

Livets sång och kärlekens hymn

Flödar som porlande vatten

Lika kraftfullt som den diamant

Som slipats gnistrande vacker

fyller din själ jublar och ler

Himlasång och änglars kör

Hyllar magin för er två i denna tiden

Blockerade flöden

Behöver lösa upp alla blockeringar som finns i mitt liv och i min omgivning. Har under lång tid nu inte kunnat genomföra saker och ting jag planerat då det har behövts lite samverkan ifrån min omgivning och vänner och den har inte funnits. Kanske viljan funnits där men olika omständigheter har gjort att de inte fullföljt sina åtagandet vilket sen har resulterat i att jag inte heller kunnat gå vidare som tänkt och önskat. Känner nu som om jag har plogat upp en hög vall av hinder framför mig och jag undrar lite hur jag ska gå vidare härifrån?

Fortsätter på det inlägg som jag rubricerade som blockerade flöden men då det verkligen var blockerat blev det inget skrivet denna dag. Under de senaste dagarna har jag känt mig oerhört frustrerad och stressad över att inte komma vidare, att inte kunna genomföra några av mina planer och att inte ha någon support av omgivningen.  Dessa dagar då man blir så låg och när man låter all kraft rinna ur en och egentligen kan man inte riktigt förstå varför man låter det hända. Helt plötsligt känns allt man ska göra som oöverstigliga berg, alltför höga för att komma över fast man tidigare sett dem som lite högre kullar.

Dessa alltför höga berg börjar att kännas för mycket och man börjar att ifrågasätta den inslagna vägen. För att fullfölja sina inre drömmar, att låta sin själ få friheten att uttryckas i mitt liv, att låta kärleken flöda kanske inte uppväger denna stund av oro och fruktan? Fanns det ingen lättare väg att genomföra resan på? Kan man genomföra denna resa och hela tiden vara säker på vad man har och vad som kommer? Eller är kanske är resan så oerhört viktigt för att stärkas inför det delmål som kommer att dessa prövningar och utmaningar är nödvändiga för att bli än mera stärkt i den man är och att också bejaka och leva det liv som man är?

När man inte har några fasta punkter i livet så kan man lätt börja att känna en viss oro över hur framtiden ska bli. Känner ibland att det på något sätt kanske skulle vara lättare att skaffa ett jobb, ett fast boende, resa på semester, träna och träffa vänner och vara nöjd med det. Eller kanske att fokusera på där jag är nu, marknadsföra mig och satsa på det. Istället väljer jag osäkerheten med att fortsätta leta efter hur jag ska uttrycka mig och utvecklas mot något som jag känner drar i mig. Finns inte plats att stanna upp känns det som då jag har flera nya saker att upptäcka och utveckla. Känner mig som en upptäckresande men med fokus på att utforska mig själv på något vis. Det känns som jag letar efter en "koppling" någonstans inom mig som jag vet finns men jag har inte upptäckt den ännu. Väldigt märkligt att känna så.....ungefär som med de här bilderna som består av två olika motiv, ex en vacker kvinna som döljer en häxa vi har ibland att se båda motiven.

Jag vet inte vad denna "koppling" leder till och vad den ska ge mig, bara att den finns och jag behöver upptäcka den. Under tiden får jag fortsätta att undanröja mina övriga blockeringar som jag vet finns. Att jag låter mig hindras av min omgivning behöver jag förändra på. Vet med mig att jag behöver låta andra ta sitt ansvar och inte vara den som ska "ordna" allt. Kanske behöver jag också komma ihåg vilka i min omgivning jag ber om hjälp av? Inte fortsätta  i gamla mönster där jag vet att det ändå inte fungerar. Istället för att försöka "hålla ihop" låta saker "falla isär" för att var och en ska kunna se sina egna delar för att kunna plocka upp de delar som var och en vill gå vidare med.

Ja, det låter ju lite som att "hålla ihop" kan leda till blockeringar känner jag nu när jag skriver orden. Jag behöver nog i vissa situationer ta flera steg tillbaka och låta de som ska vara ansvariga också ta ansvaret. Känner också hur jag också kan känna mig blockerad över kläderna som finns i min garderob eller tidningar, prylar och annat som finns i ett hem. Ändå har jag nu väldigt lite saker då lägenheten är liten och det mesta är nedpackat i flyttkartonger. Är jag bara uttråkad över hur vissa saker är i mitt liv som ger uttyck i att jag vill rensa bort allt gammalt, eller är det meningen att jag kanske ska rensa bort så mycket som möjligt av sånt jag inte längre behöver, både i min omgivning och inom mig själv? Och vet jag isåfall vad det är som jag längre inte behöver ta med mig?

Det får bli kommande dagars utmaning och se över vad som ska tas med på den kommande resan. Vad ska packas i väskan? För att veta mer om vad som ska packas behöver jag nog också komma fram till vart jag ska resa....

Den stora förändringen

När jag tänker tillbaka hur mitt liv har varit kan jag förstå att den stora livsförändringen som jag går igenom behöver få ta tid. Det tog lång tid att bli den jag var och sen det gick relativt snabbt att rasera murarna till mitt inre även om jag då tyckte att det tog lång tid. Men i perspektiv till tiden som varit gick det snabbt.....

Därefter att leva och skapa sitt nya liv utifrån den man upptäckte att man är tar tid, åtminstone för mig. Att våga befinna sig i tider när man inte vet, man kan inte se vilka vägar man ska ta, man kan bara ana och känna att det är något som kommer men tidpunkten inte är den rätta ännu. Ibland blir jag lite förvirrad då jag brukar säga att när man lever det liv som är en själv så rullar det på lite lättare. Därför när jag själv upplever motgångar eller stillastående funderar jag ofta över om jag är på rätt spår? Är det något jag gör som inte överrensstämmer med mina drömmar och den jag är? Eller kanske är det någon dröm jag missat eller någon annan som inte är så viktig för mig?

Får för mig att drömmarna och mina mål är helt rätt för mig men att jag behöver bli mer stärkt i den jag är för att när jag framöver kommer att fullfölja mina drömmar behöver jag kunna förlita mig helt till min egen styrka och kraft. Att kunna vara i navet, stark och kärleksfull  i en föränderlig värld utan att påverkas av omgivningens krav och förväntningar. Känner nog att jag behöver låta den jag är synas lite mer och oftare i mitt liv. Anar att jag fortfarande inte har tillåtit hela mig att synas fullt ut. Det är här som jag tror utmaning ligger att jag inte riktigt ser hur den jag är inuti skall återspeglas i mitt yttre och i det liv jag lever.

Kanske är det därför som jag är lite förväntansfull över att jag ska flytta? Känner att jag återigen får en möjlighet att skapa något nytt, ett annat sätt att leva och att det kommer att ge mig möjligheter att slå ut i full blom. Någonstans i världen.......

Passionerat förväntansfull till nya möjligheter och med skräckblandad förtjusning över att inte veta något om vad som komma ska befinner jag mig i tiden, kärleksfull och trygg är jag förankrad i navet på en ständigt föränderlig värld........

Tiden, kärleken och jag bara är......allt är nuet och oändligt.....vi rör oss hela tiden i den föränderliga omgivning vi befinner oss i men allting är egentligen så stilla och fridfullt när vi börjar se......

Kärleken livets kraft och styrka......

The Aleph Paulo Coelho

From Paulo Coelho's blog:

"The Aleph, a point that condenses space and time. Jorge Luis Borges describes it: The Aleph was about two to three centimetres in diameter, but all of cosmic space was there, with no diminution in size. Each thing was infinite, because I could clearly see it from every point on the universe.



This is what I experienced in my Trans Siberian trip: love is time and space in a single point, the Aleph, in continuous change."

Läs mera på Paulo Coelho's blogg:

http://paulocoelhoblog.com/2011/04/04/5-000-000-in-facebook-contest/

mera drömmar

Resor är en av mina stora passioner, älskar att vara på väg mot nya ställen, träffa nya människor, kulturer och vyer. Känslan att bara färdas att vara på väg ger en oerhörd frihetskänsla för mig och ger ofantliga lärdomar.

Mina tre affärsprojekt som baseras på mina viktigaste värderingar och drömmar känner jag också en stark passion för. Att kunna vara den man är och samtidigt kunna leva den man är och få ge uttryck för detta i sitt arbete är sann lycka och glädje. Kan jag dessutom inspirera andra till att följa sin inre kraft, följa sina drömmar och skapa de liv som är deras fyllda av kärlek och lycka vore jag oändligt tacksam.

Frihet är också en stark drivkraft för mig och fyller mig också med passion för livet själv. Frihet att vara den man är, leva den man är och att veta och känna att man är livet.

Drömmer därför och är också nu och i framtiden ekonomiskt oberoende då jag investerar i mig själv och i fruktsamma projekt som ger avkastning tillbaka till mig så att jag fortsätter att leva det liv som är jag. Detta ger mig möjligheten också att kunna fortsätta leva mina drömmar och passioner samtidigt som jag också kan inspirera och hjälpa andra till att hjälpa sig själva.

Kärlek, Medkänsla, Passion, Lycka, Utveckling, Nyfikenhet, Frihet,Visdom, Vetskap,Trygghet, Tacksamhet, Ödmjukhet, Oändlighet, Evighet, Skapa, Kreativitet

Ekonomiskt frihet

Affärsprojekt, Resor, Investeringar

Skriva, måla, dansa, musik och sång

Strålande hälsa
Vetskapen om att oavsett vad som händer omkring mig har jag hittat min egen trygghet genom att vara den jag är och den villkorslösa kärleken som är min kraft.

Vilka drömmar, stora som små, har du?

Guadeloupe julen 2009



Drömmar drömmar drömmar

När jag frågar mig själv vad jag vill göra så ser jag mig själv ute på en massa olika fantastiska resor. Det finns så otroligt många ställen som jag vill åka till här i världen. Har alltid haft en dröm om att åka med jeep genom Afrika men inte hittat någon ännu med liknande drömmar att göra resan med. Har också sett några olika resebloggar och artiklar om personer som cyklat till Afrika och sedan hela vägen ned till Sydafrika. Wow, vilket äventyr och jag undrar om jag verkligen skulle våga mig på och orka med en sådan strapats? Har också sett att man kan åka med fraktskepp från exempelvis Antwerpen till Dakkar, tar ca 7 dagar och det låter också som ett bra sätt att närma sig en ny kontinent istället för med flyg där man bara dimper ner i en helt främmande värld.

Första gången jag reste till Asien var det med transibiriska järnvägen och jag gillade verkligen det lugna sättet att närma sig en ny och annorlunda kultur. Flyger man går det så snabbt och kontrasterna blir så oerhört stora. På det här fraktfartyget kan man också ta med egen bil så där kan jag kombinera Afrika och bil utan att behöva köra båda vägarna. Vill börja med att besöka Gambia och Senegal då jag har vänner från båda länderna. Har också eventuella planer på några projekt i dessa länder men jag behöver besöka dem först för att veta hur det känns att vara där och se om jag har förutsättningar för att ta itu med dessa projekt.

Egypten vill jag också till och jag hoppas på att kunna ta med mig barnen dit framöver. Har under flera år sedan jag läst Paulo Coelos Pilgrimsvandringen också velat vandra Santiago del Campostela och när jag fått upp min kondition ska jag bege mig dit. Det får mig att tänka på att jag också vill komma igång med min spanska igen. Förstår egentligen inte att jag pluggat nu när jag haft så mycket tid och har böcker hemma som bara väntar på att bli öppnade. Det leder mig vidare till min stora längtan till Cuba, så nära att resa två gånger men i sista stund så blev det andra planer. Tänker ibland att jag ska kombinera att plugga spanska, dansa salsa och en lite längre resa i Cuba.

Nu är jag nästan i USA och där är min dröm att hyra bil och sedan åka Route 66, från Chicago till Los Angeles. Från västkusten tar jag sedan flyget till Hawaii då jag sedan jag varit liten alltid drömt om att komma dit. Har fått för mig att det är något andligt där som jag vill komma åt. Sen tillbaka till Västkusten och sen över till Florida för att fortsätta till Mexico och pyramider och parasoll. Besöka de gamla ruinerna där Maya och toltekerna bodde därefter simmar jag med delfiner. Efter Mexico fortsätter jag med mera indianer och beger mig till Peru och vandrar och besöker Machu Picchu.

Sedan beger jag mig till Argentina där jag bor på någon ranch och tillbringar dagarna med att rida på Pampas och lever lite cowboy liv. Känner inte till så mycket om Argentina men stannar nog en längre tid och ser mig omkring. Sen blir det dans och samba i Brasilien. Rio de Janeiro, Copacabana, karnevaler, sockertoppen och Amazonas.

Känner mig ganska nöjd nu och kan tänka mig att bege mig hemöver igen nu och tar ett segelskepp över till Afrika och fortsätter därefter med fraktfartyget upp till Europa och möts några dagar senare av Stockholms skönhet innan tåget rullar in på Centralen.

"När du vill någonting verkar hela universum för att du ska kunna uppnå det."
"Det enda som kan göra drömmen omöjlig är rädslan för att misslyckas."

Ur "Alkemisten" Paulo Coelo citat från boken "Livet"

Tålamod och tillit

Hur tar man sig vidare när man känner sig fastlåst i omöjliga situationer och när man verkligen behöver hjälp av andra för att kunna ta det första steget att komma vidare? Det kan vara stora svåra situationer som att avsluta relationer, jobb eller någon som tar hand om småbarnen för att man ska kunna arbeta eller ta hand om sig själv och sin hälsa eller bara små små saker som verkar obetydliga men ändå låser fast hela tillvaron.

Känner själv hur jag nu under de senaste veckorna fastnat när jag inte har kunnat ta med min son och resa upp till min pappa då jag inte har någon som kan ge våra katter mat under tiden. Min kära kära vän som brukar ta hand om dem är själv bortrest och jag känner verkligen vilken oerhörd tillgång det är att ha någon som finns i ens liv och hjälper. En annan vän skulle komma på besök till Stockholm i tisdags och ville bo här hos oss och det skulle ju passa utmärkt då han också kunde ge katterna mat. Men han har blivit försenad och jag vet inte alls vilka planer han har nu.

Försöker ändå att göra andra saker som ska göras, affärsplaner, fixa hemsidor och dra till mig mera klienter men känner mig ändå som att jag inte har fullt fokus när jag helst av allt vill åka iväg nu. Känner igen känslan från förr men då var situationen eller situationerna mycket mera allvarliga och jobbiga. Denna känsla av frustration över att man inte har möjlighet att förändra på saker och ting här och nu och att veta att man behöver vänta in något eller någon är väldigt stressande. Jag känner att jag gång på gång får sätta mig ner ooch andas djupt, släppa taget om tankarna och frustrationen och bara ha tillit att allt är som det ska.

Under de senaste veckorna har det varit otroligt många händelser av liknande slag, i jobbet, med vänner, män, klienter; möten blir inställda eller jobb försenade ibland utan att någon hör av sig heller. Kommer ibland i konflikt mellan att följa med i livets flöden och att ha lite kontroll. Nu under en tid har jag märkt att ofta när jag försökt att planera något händer det något som gör att jag får ändra på planerna.

Vad ska jag då lära mig av denna situation? Ja, kanske att ge upp mina försök till kontroll, att vara ännu mera tillåtande och att inte försöka flytta på berg utan istället ta en annan väg. Inser också att jag behöver att bli tydlig inför mig själv vad jag egentligen vill och att också börja att ta de första stegen för att komma dit.
Det är ju ingen som vet när de börjar ett nytt projekt hur egentligen resultatet kommer att bli eller hur resan ser ut. En styrka är att korrigera och hitta nya vägar när man kör fast samt att ibland behöver kanske målet också justeras. Ibland kan det vara tankemönster man kört fast i, kanske rädslor eller andra hinder som man omedvetet bär på.

Känner också att jag har så otroligt många olika saker jag vill och drömmar som pockar på att få komma fram och jag vet ibland inte hur jag ska hinna med alla mina kreativa ideer. Ska nog ägna en stund att göra en liten drömblogg så får vi se vad som kommer fram ur den.

Egentligen finns det ingen anledning till oro eller stress det är fortfarande nuet som är det viktiga. Njut och ta hand om det som kan göras här och nu och ha tillit att allt är och blir som det ska.

Att välja kärlek

Har svårt för att ta till mig kunskap utifrån och att tro på något för att någon säger att det ska vara så. Har därför alltid haft svårt med religion då den känns så fokuserad på att tron är det enda rätta att nå en kontakt med en högre gudomlighet. När sedan de olika religionerna krigar över vilken tro som är den rätta gör det mig ännu mera övertygad om att religion som sådan är en kvarleva från en gammal instituition där religionen användes för att skapa lag och ordning, ge och skapa kunskap, skapa konst och skönhet samt att också skapa pengar och makt till en utvald skara men kanske inte har utvecklats i den takt den borde för att nå till flera människor i vår tid samt bidragit till en fredligare värld.

För mig räcker det inte att tro utan jag behöver hitta någon slags vetskap om att det finns något mera än det vi ser. Under åren har jag upplevt många saker som jag inte har några som helst förklaringar till men dessa upplevelser har gett mig så otroligt starka positiva och kärleksfulla effekter och har gjort outplånliga avtryck hos mig.

Kärlek, medkänsla, ödmjukhet är viktiga värdeord för mig. Att också låta andra människor få vara som de är då det för mig själv alltid varit så viktigt att andra ska tillåta mig att få vara den jag är. Däremot är det inte alltid så lätt att inte försöka att påverka sin omgivning med goda råd eller andra åsikter om hur man ska leva sitt liv och jag jobbar med mig själv att inte ständigt ge av mina alla goda råd :)

Då jag oftast känner stark kärlek till mig själv, mina medmänniskor och till livet vill jag på något vis också kunna sprida detta till andra men inser ju att det finns många som inte vill ta emot det jag kan ge dem och de vill kanske inte lyssna på mig. Min önskan och förhoppning är i allafall att genom mitt sätt att vara så kanske jag ändå på något litet vis når fram till en liten del av varje människas själ som jag möter och kanske denna lilla del får något hos denna person att vakna till liv och börjar se livet utifrån ett annat perpektiv.

Någon sa till mig när jag just sa att jag önskade att jag kunde sprida lite av min kärlek till mina medmänniskor för att få dem att må bättre genom bara en liten touch, att det finns inga genvägar, att känna stor sorg eller smärta är den väg vi har till att få möjligheten till läkning och ett helande. Ja, jag vet inte, själv har jag verkligen gått i livets hårda skola och jag tackar ödmjukast för alla lärdomar den gett mig och kan därför önska att andra kan hitta en lite enklare väg än min.

I mörkret och i smärtan tändes ljuset och kärleken expanderade från en liten låga till att fylla min kropp och själ för att slutligen expandera långt utanför min kropp. Ibland förundras jag över hur stark och livgivande denna kraft är och hur det kommer sig att människor i min omgivning inte tar del av den då den borde kännas så stark för alla jag möter...haha...
 
Men som sagt måste saker och ting bli mörka för att kunna bli ljusa? Kan ett andligt uppvaknade ske på olika sätt? Borde vi inte utvecklas med tiden och erbjudas nya möjligheter än det som tidigare funnits? Kanske kan en enkel liten touch ge ett större helande just nu för att nu i denna tid är magi möjlig?

Till dig som läser och vill ta emot detta nu, sänder jag kärlekens helande touch och magi sker....vi får väl se om det är eller blir tro eller vetskap....