Jag ser fram emot att få rensa bort mina kvarvarande rädslor och blockeringar som i viss mån fortfarande har begränsat mig att leva fullt ut främst i mina relationer. Det är en fantastiskt fin gåva att få möta någon och därigenom få möjligheten att se sina begränsningar och brister och när man ser dessa också får en möjlighet att läka djupt glömda sår som man för länge sedan glömt.

Att vara sig själv fullt ut med sig själv, med den villkorslösa kärleken som min livsenergi, har jag haft gåvan att uppleva under de senare åren. Att nu i en relation kunna blanda min egen starka låga med en annan själs låga och samtidigt inte förlora fotfästet har visat sig vara lite svårare. Det har känts som om att jag för att inte blockera mig så har jag tillåtit mig själv att istället förlora fotfästet. Helt plötsligt tappade jag mig själv och min kärlekslåga krympte på något sätt och i och med detta började glömda rädslor kunna få fäste och så småningom började jag vakna på morgonen och känna mig som om jag varit jagad av lejon hela natten. Det fanns inget konkret i min omgivning som jag kunde peka ut som orsakade denna känsla av panik och stress som växte sig starkare och starkare. I och med att rädslorna fick större plats blev mitt hjärtas låga svagare och svagare och det blev svårare och svårare att följa min intuition. All min kreativitet försvann och jag blev alltmer handlingsförlamad.

En märklig känsla att befinna sig i en omgivning och relationer där allt egentligen bara är positivt och samtidigt ha en känsla av att man lever under värsta pressen. Började till slut se ett mönster och via min kärleksrelations reflektioner kring mitt sätt att vara började jag se vad som egentligen orsakade all denna rädsla och stress. Förstår att denna känsla inom mig har varit en anledning till att jag känt mig osäker i relationen och när jag har försökt att få min relation till att på något sätt lugna min oro, som jag inte varit riktigt medveten om utan trodde istället att den berodde på vad min kärlek gjorde eller inte gjorde, så blev jag inte lugnad då jag inte fick de svar jag trodde mig vilja ha. Istället fick jag svar som jag nu senare lyckats tyda och därigenom också kunna se mina egna rädslor.

När jag nu hittade pusselbiten genom att förstå vad min partner har sagt om sina egna behov, hur mitt sätt att vara har påverkat honom kunde jag också inse att det var samma känslor som jag själv upplevde men inte förstod att jag kände. Genom att se mina rädslor och genom att kommunicera med min kärlek så försvann oron och stressen och kärlekslågan kunde åter växa sig stark igen och jag känner hur jag hoppat vidare till en annan nivå i min utveckling. Så härligt befriande det känns :)