Tänker mig att jag väcker min kreativitet som slumrat alltför länge nu. Längtar efter att ord skall komma upp från mitt inre och skapa en ny verklighet. Men det är fortfarande tyst och stilla, i vilan efter den långa vintern som pågått i många år nu. Jag tänker hela tiden på att jag ska påbörja att skriva boken men det blir som ingen början. Så jag har i alla fall bestämt mig för att skriva lite här varje dag och se vad som händer. Solen skiner och knopparna på kastanjen utanför fönstret växer för var dag. Just nu är det tyst och stilla på gården då dagisbarnen nyss gått in. Våren med sitt dubbla budskap, pånyttfödelse men också det obönhörligt skarpa ljuset som avslöjar alla dammkorn och alla brister. Ut med det gamla in med det nya. Jag kunde känna för några dagar sedan att jag trängde mig ut genom puppan för att nu invänta att mina nya vingar skall bära mig igen.
Älskar att känna hur det börjar bubbla inombords, pirrar av förväntning över vad som komma ska.
Känner mig glad och lycklig över att ha återfått kontakten med mitt inre, mitt hjärtas kraft och styrka, kärleken och livet själv. Jag tackar Gud för livets återkomst och själens höga boning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar