Drömmar, drömmar

I morgontimman har jag suttit och drömt mig bort på alla möjliga olika resmål i världen. Jag hittade en sida http://www.blueberrysprak.nu/ där det finns massor med språkresor och kombinerade äventyrs- och volontärsresor. Otroligt spännande projekt man kan välja på men de får bli vid ett senare tillfälle, först Västafrika.....

Förstår inte riktigt hur det kommer sig att det känns så viktigt att på något sätt att rensa bort så mycket som möjligt av det som varit för att sedan börja med en sån lätt packning som möjligt. Ibland kan jag känna hur mycket enklare det skulle vara att bara skaffa sig en ny lägenhet och ställa in mina grejer där och sen hyra ut den medan vi reser men det känns inte rätt, i allafall inte nu. Så märkligt det är. Men jag har bestämt mig för att försöka följa min inre känsla i den mån det är möjligt så därför fortsätter jag på mitt inslagna spår med magasinering och låta boendet komma till mig när och där jag behöver det.

Tror att när man vill förändra något i sitt liv men känner att det kanske är något som hindrar eller blockerar det man vill göra kan det underlätta om man hittar en alternativ väg, som magasinering för mig eller som jag tänker angående katterna, fortsätt att planera som om att det redan har löst sig för dem. Om jag istället skulle tänka att jag måste ordna för katterna, eller hitta ett nytt boende innan jag kan börja följa min dröm så skulle jag hela tiden stanna upp i processen och endast bli fastlåst i hur jag ska kunna ordna för katterna eller boendet. Jag vet att mina planer kan bli något helt annat än vad jag känner nu men under de senare åren har jag ändå lärt mig att har jag bara satt upp ett mål långt där borta blir det inte alltid så viktigt hur jag tar mig dit då det istället sker lite utifrån det som händer omkring mig.

Jag är så oerhört tacksam att jag har fått möjligheten att leva det liv som jag lever, att kunna följa mitt hjärta och vara mig själv en källa till inspiration och kärlek istället för att försöka hålla sig kvar i situationer eller tankar som gör mig själlös och olycklig.Jag är också väldigt tacksam att jag har så lätt för att glömma bort det som varit jobbigt utan att istället haft förmågan att istället minnas det som varit bra i mitt liv. Ibland när jag blir påmind om något från mitt "tidigare liv" kan jag ändå förnimma den känslan som fanns då och hur viktigt det är att inte falla tillbaka i mitt tidigare sätt att hantera situationer.

Fokuserar också på hur jag pengar ska fortsätta att flöda i mitt liv och låta det fyllas med ett överflöd av alltets gåvor :)

Spännande tider är och följer till den som är öppen och har tillit.

Nu till något helat annat som mat: gjorde en fantastisk god fisksoppa på fisk som min son varit med och fiskat i Norge under några dagar. Han kom hem i söndagskväll med massor med fisk och några stora krabbor som nu ligger i frysen. Mums mums.

With love, compassion and passion.....

Funderar på att låta mitt självhjälpsföretag Start Making Difference få en kick off i form av vår resa samt också ett försök/experiment att fullt ut leva efter 'följ ditt hjärta'. Då jag har bestämt mig för att inte skaffa någon ny bostad förrän jag vet var den ska vara, så hoppas jag kunna bo hos vänner tills vi kommer iväg på resan. Ska också åka upp till pappa och stanna ett tag då jag inte varit där på länge nu.

Har också under resan planerat att genom mina vänner som kommer från Gambia och Senegal hitta ett alternativt boende och även på vägen dit ner och det slår mig att jag ska använda resan till att också att i största möjliga utsträckning följa mitt hjärta samt de möjligheter som universum öppnar upp för mig.

Pratade nyss med en vän som behöver hundvakt en vecka i oktober när hon ska resa bort och hon undrade om jag kan bo i hennes lägenhet denna vecka och ta hand om hennes hund. Har också fått erbjudande från några andra vänner att bo hos dem så jag tror att det kommer att lösa sig bra. Behöver också hitta en lösning för katterna och det bästa vore att de får vara på landet eller hos min dotter men annars hoppas jag på en kärleksfull lösning för katterna också.

Känner att jag vill kombinera resan med självhjälpsprojektet och på något sätt låta mitt alternativa livsval för en tid bli en marknadsföring och en insamlingskanal för Start Making Difference samt också en test på hur det blir om man följer sitt hjärta och låta saker och ting komma till en istället för att försöka ha kontroll på tillvaron vilket ändå inte går.......

Känns befriande att minimera på ägodelar och också fasta utgifter och istället fokusera på alternativa sätt att bo och också nya sätt att få in pengar till min familj samt till mitt självhjälpsprojekt.

Ska skaffa ett insamlingskonto, skapa en hemsida och en blogg för min nästa etapp!

Känner också hur oerhört viktigt det är i mitt coachande att jag också själv lever efter de principer som är viktiga för mig i mitt coachande, annars blir det ju bara prat och teorier utan någon egen handling bakom det sagda även om jag under de senaste 6 åren verkligen ändrat mitt sätt att leva. Lyssna till ditt hjärta, fyll det med den villkorslösa kärleken och lev i nuet är en bra början.

With love, compassion and passion we will start make the changes for a better world

En vacker kärlekshistoria Chico & Rita

Igår såg jag en tecknad kubansk kärlekshistoria på Bio Rio och jag blev helt betagen i den och min längtan till Kuba ännu större.

“Hold fast to dreams, For if dreams die, Life is a broken-winged bird that cannot fly,

 Hold fast to dreams, For if dreams go, Life is a barren field, Frozen with snow”

Langston Hughes

Start Making Difference

Känner att nu är det dags att starta igång Start Making Difference och hur perfekt det kommer bli att börja med det nu i samband med vår resa. Jag känner för min egen del hur viktigt det är att jag verkligen bestämmer mig för att sätta igång här och nu! Jag ska välja ut några projekt som jag vill börja med att hjälpa till med och sedan får jag bygga därifrån. En förutsättning för att det ska fungera är ju att jag också får sponsorer och bidragsgivare, dels till projekten men också till hela verksamhetsideen.

Att börja smått och bygga vidare kommer att vara min början. Är så oerhört passionerad inför vetskapen att jag kan bidra till och förändra för andra människors välbefinnande och hela mitt hjärta sjunger och hela mitt väsen är fyllt av glädje. Jag vet inte vart detta projekt kommer att föra med sig men det jag vet är att hela mitt inre gläds över tanken på att äntligen få börja med denna dröm som så länge funnits hos mig.

                                              Start Making Difference

                                                     Earthville AB

Om att följa sin inre röst

Oj så rörigt det är mitt bland alla flyttkartonger. Blev förkyld så jag har tillbringat några dagar med att vila och har inte riktigt känt för att börja bära en massa kartonger. Hoppas snart på att vara frisk igen så att jag så fort som möjligt kan börja köra iväg sånt jag inte behöver. Funderar lite över vad som driver mig att göra denna förändring? Hur kommer det sig egentligen att jag längtar efter att inte ha ett eget boende? Anar att det är för att jag ska komma iväg härifrån och vet med mig att när jag ska göra förändringar behöver jag oftast avsluta det jag håller på med för att få plats med det nya som komma ska. Några gånger har det väl också hänt att något fantastiskt nytt har dykt upp som fått mig till att göra ett avslut så det är ju inte vid alla tillfällen som jag bara har avslutat utan att veta vad som komma ska.

Har verkligen under de senare åren tränat och tränat på att lyssna och följa mitt hjärta och låta saker och ting lite mera bli som de ska bli istället för att försöka planera och kontrollera allt i minsta detalj. Jungfru som jag är så älskar jag ju egentligen att planera i detalj och göra listor och pricka av men med åren så har det blivit mer och mer av att se till att det finns en stabil grund och sen att försöka hantera alla förändringar som kommer istället. För varje dag blir det lite mer manana känsla över mig och det är kanske därför min längtan till varmare breddgrader är så stor nu....haha.

Inser också att när man som jag är en person som egentligen har det kanske svårt att anpassa mig till ett inrutat liv kommer att ha väldigt svårt att återgå till ett sådant också efter all denna långa tid "vid sidan av". Känner att en stark drivkraft hos mig är att hitta ett nytt sätt att leva och försörja mig på då tanken på att komma tillbaka i "ekorrhjulet" eller "grottekvarnen" är helt otänkbar. Jag är så glad för alla som går till sina jobb och trivs och känner sig glada med vad de gör och att menar inte heller att arbete behöver betyda "ekorrhjul". Utan det jag avser är mera då man känner sig fastlås i en situation som man har svårt att ta sig ur.

Det är väl kanske därför också jag känner att det är bättre att ge sig iväg och se vad andra miljöer och omgivningar kan ge mig för inspiration istället för att fortsätta på samma sätt som tidigare. Är otroligt glad och tacksam över vad jag gjort men nu är det dags för att se något nytt ett tag. Det är så märkligt egentligen för att ibland kan jag ju känna mig lite bekväm och tänka att jag ska skaffa mig en lägenhet och kanske hitta ett roligt jobb också istället för att bara kasta mig ut i det okända, men den känsla av olust som sköljer över mig då går inte att bortse ifrån. Denna inre drivkraft att göra något nytt och annorlunda är så stark att jag helt enkelt inte kan göra annat än att följa den.

Numera låter jag oftast känslan få bestämma även om jag också tar reda på fakta och funderar över konsekvenser av mina beslut. Ibland kanske det beslut jag har fattat leder till ett annat beslut men känslan har ändå lett mig till att göra en förändring och att komma vidare, kanske på ett annat spår eller följa det som jag redan varit inne på. Ibland får man också låta tiden hjälpa till med att visa vart man är på väg.

Skillnaden mellan livskvalitet i hur mitt tidigare liv var och hur jag lever nu är enorm samtidigt som också "tiden" i sig själv har blivit mycket mer....¨på något vis känns det ibland som den är oändlig eller kanske går långsammare på något vis och hela jag har ett helt annat tempo än vad jag hade tidigare. Oftast. Finns ju fortfarande tillfällen då jag också stressar upp mig men de är inträffar inte så ofta längre.

Har fortfarande inte alla detaljer klara kring flytten. Vet fortfarande inte var mina katter ska vara medan vi reser, var ska jag göra med mina blommor, hur gör jag med bokföring och företag medan jag är borta, vem kollar posten...etc etc. Men jag fortsätter att planera för att resa och är det rätt kommer jag att veta i tid hur jag ska göra med allt. Jag börjar med det jag vet och kan göra nu och låter resten komma med tiden.

Hur har du det i ditt liv? Följer du ditt hjärta och känner att du försöker göra de val som det vill att du ska göra? Känner du dig stressad eller har du hittat en balans där du hinner med det du vill göra?

Om inte vilka förändringar behöver du göra för att leva det liv som är du?

Våga visa sina känslor

"Never apologize for showing feeling. When you do so, you apologize for the truth." — Benjamin Disraeli

Tror att vi alla skulle må så mycket bättre om vi blev bättre på att uttrycka våra känslor, både det som känns bra och det som inte känns så bra. Men många gånger är vi för rädda över vilken reaktion vi kommer att få från motparten att vi istället fokuserar mera över deras reaktion än vad vi egentligen känner och behöver uttrycka.

Tränar mig hela tiden här på min blogg att dela med mig av mina tankar och känslor och tycker nog att det är otroligt utelämnande men också väldigt välgörande för mig. Sedan hoppas jag ju också på att genom mina erfarenheter kunna påverka en och annan till att göra förändringar i sina egna liv och att vi alla mer och mer lyssnar och följer våra hjärtan och slutar att vara så rädda för oss själva och vår omgivning.

Det är inte helt enkelt för alla att uttrycka sina känslor. Hur utelämnande är det exempelvis inte att säga till någon hur mycket den personen betyder om du inte redan vet vilka känslor den personen har för dig? Eller att säga nej till någon och göra någon besviken när du själv inte vill göra något som den personen vill? Hur ska man balansera det som är viktigt för en själv, för andra och för att relationer ska fungera?

Känner själv att gränsen mellan att vara mån om sin egen personliga hälsa och att bli självisk tenderar ibland till att bli hårfin. Men det märker jag ju mer genom hur andra personer är mot mig än genom mitt eget sätt att uttrycka vad jag känner. För att kunna uttrycka sina känslor behöver vi nog tänka på hur vi ska uttycker dem, när och var vi gör det och till vem vi gör det. Dessutom behöver vi också träna på hur vi ska förhålla oss till andra människors känslor till oss och det är kanske det som är det mest svåra.

Att uttycka sina känslor innebär kanske inte heller att omedelbart så fort man känner något att skicka iväg dessa känslor till någon annan person ellr grupp eller kommentarer på nätet. Med tanke på allt hat som florerar på nätet och i övriga livet så känns det ju helt plötsligt inte lika självklart att uppmana till att vi ska uttrycka vad vi känner alla gånger.

Men kanske skulle hatet inte vara lika stort hos dessa personer om de hade haft möjligheten att uttrycka sina känslor tidigare samt att de hade haft någon som har lyssnat och bemött personen med empati och kärlek?

Vi får fortsätta att bemöta hatet med kärlek och med vissheten om att kärleken segrar ♥

Move on ABBA

Avslut och förberedelser

Fick några extra veckor på mig att tömma lägenheten då vi nu får bo kvar till sista september. Skönt med lite extra tid även om jag tänker börja att flytta iväg våra tillhörigheter till ett förråd så fort som möjligt så att jag kan använda tiden till att förbereda "Resan".

Som allt ser ut nu kommer jag och min son att påbörja vår resa i oktober eller november. Han har ett körkort som ska klaras av innan vi kan komma iväg och vi behöver denna tid till att hinna planera och förbereda allt.

Då jag ska kombinera resan med mitt Start Making Difference projekt behöver jag också tid att tänka till hur jag ska göra med denna ide. Jag har en vision att använda resan till att dra igång projektet och under resans gång både dra in pengar samt att hitta självhjälpsprojekt som jag kan börja med. Kanske kan jag också erbjuda healing eller samtal i någon form också. Låter allt vara öppet och se vilka ideer som jag får.

Den resplan som jag utgår ifrån nu är en dröm som jag haft sedan jag var liten och den är nog för de flesta andra kanske inte det första sättet man väljer att resa på. Men det är ändå väldigt många som gör det och jag hoppas på att komma i kontakt med andra under resans gång. Är helt övertygad om att allt kommer till mig om hur jag ska resa och det som behövs för att komma iväg.

Känner mig otroligt glad, lycklig,och förväntansfull över att ha tagit detta beslut. Det ska bli oerhört spännande att se vad detta kommer att leda till.Den tacksamhet jag känner över att ha fått denna möjlighet är stor. Tack.

I'm so excited

Just nu har jag helt och hållet bestämt mig för take off! Känner att jag just nu inte vill använda min kötid till en lägenhet här i Stockholm när hela mitt jag längtar bort. Blir lugn när jag tagit beslutet att magasinera och istället planera för resan. Har en plan för katter och dotter och hoppas på att kunna genomföra den och att det skulle då kunna bli en ny bas för vår familj ett tag. Känner som att denna väg ger mig mera möjligheter än de planer som jag varit inne på tidigare. Är det meningen så kommer de säkert att kunna genomföras. Om inte, så får jag så småningom komma på nya ideer.

Istället för oro över vad jag ska göra och hur jag ska kunna förverkliga det känner jag endast en stark positiv kraft inom mig som bara ger mig styrka och entusiasm över det som komma ska. Kommer ihåg denna känsla från mina tidigare perioder av beslutsvåndor och sen den lättnad och positiva kraft som flöder när man sen väl tagit ett beslut från hjärtat. Det enda man vet är säkert är att man följer sitt hjärta men allt annat vad man ska göra det är fortfarande inte klart men man vet att påbörjar man bara resan så kommer allt att ordna sig efterhand.

Har inte haft någon energi alls till att börja tömma lägenheten men helt plötsligt känner jag att jag har lite bråttom att komma vidare, att få undan mina grejer som inte behövs och istället läga min tid på att planera och ordna det som behövs för att åka iväg. Längtar så efter sol och värme och underbart blått varmt vatten. Känner inte för en vit kall vinter även om jag egentligen älskar vintrar också. Men i år känns det inte som att vinterkylan är något för mig.

Livet har sina ups and downs och varje ögonblick när livet flyter på är det bäst att ta för sig rejält och passa på att fylla upp sitt energiförråd, göra allt som helt plötsligt blir så enkelt och bara låta allt vara. Dessa stunder då allt är möjligt och man bara vet att så mycket fantastiskt kommer att hända om man bara öppnar upp för det!

Vem vet vad som mer kommer att hända härnäst ♥

Ska sätta igång med mina flyttkartonger nu :)

Väntan

Så var det dags att packa ner sina prylar i flyttkartonger igen, för tredje gången på knappt två år. Fördelen denna gång är att det är så mycket mindre att flytta denna gång tack vare alla flyttar. Nackdelen är att jag inte fortfarande har något nytt att flytta till....Hoppas på att jag får bo kvar ett par veckor tills då fortfarande en del hyresgäster är kvar här i huset. Helt plötsligt finns det också massor med lägenheter i bostadskön, både 2:or och 3:or. Tyvärr får man endast boka sig på tre stycken och då jag inte är som nummer ett på någon av dem är det ett lotteri att veta vilka tre man ska välja......

Fortfarande är jag inte helt säker på att jag helst av allt vill ha en ny lägenhet just nu men behöver ändå något för mina katter. De skulle kunna bo med min dotter men då behöver hon hitta ett annat ställe att bo på och vem vet hur lång tid det kan ta. Känns tilltalande att bara magasinera allt och sen när det är klart, hämta andan och känna in vad kommer härnäst? Men det låter inte riktigt praktiskt möjligt just nu, men man vet aldrig. Behöver först och främst få reda på hur länge till jag kan bo kvar och sen får jag se vad som händer.

Försöker att följa flödet och ber om att det jag behöver kommer till mig. När man inte vet finns det inte mycket annat att göra än att invänta mera information. Ibland känner jag mig lite kluven till sambandet low of attraction samt till att följa med i flödet. Som nu när jag inte har något nytt boende borde jag ju försöka att dra till mig ett nytt boende kan man tycka....Men det känns istället som att jag önskar mig ett annat alternativ så att jag får möjligheten att utforska andra sidor av mig själv. Vet inte riktigt om denna längtan är ett uttryck över att något annat behöver förändras inom mig och hur jag agerar eller om det faktiskt har med boendet att göra?

Så jag följer med i flödet med känslan, insikten och tilliten till att det jag behöver kommer till mig och att det bästa kommer att ske för mig och min familj. Inser också hur mycket av min tid som jag väntar och väntar på något eller någon som ska komma eller ge mig besked om något. Önskar verkligen att denna väntan snart är över och att jag kommer till klarhet om saker och ting så att jag får börja agera fullt ut. Att få ta plats och synas och komma igång och förverkliga mina projekt. Samtidigt vet jag att det är något som saknas för att kunna påbörja mitt nya liv men jag vet fortfarande inte vad detta är.

Vad behöver jag göra för att leva ett ännu bättre liv?

Det har varit många märkliga år som passerat med extraordinära upplevelser och händelser, möten och relationer. Många insikter och lärdomar har allt gett mig och jag känner hur jag är djupt rotad i moder jord och samtidigt uppkopplad till alltets källa av energi och visdom.

Andas i takt med universums rytm och den villkorslösa kärlekens låga är klar och stark. I detta nu jag är och alltet är här. Allt är lugnt och stilla i rytmen av dess harmoni mitt hjärta fylls med kärlek stor. Kom med oss nu i kärleksrus vi glädjen ger till de som ser. I takt med tiden allt blir ditt och allt är möjligt med en gång. Där vinden susar och vågor brusar din rytm förenas med alltets sång. Allt är möjligt i vår tid och även nu i det som sker. Med ögat klart dess skönhet ser vad världen inte skådat än. Men i dess glans vår väg är här att färdas över hav och land i skönhet stor vi världen ger en gåva sann för kärlek stor.

Nu är det dags att fylla kartonger och invänta besked om boendet. Sen behöver jag nog ta en lång promenad också i solen.

Happy Eid al-Fitr!

Idag avslutas den månadslånga fastan, Ramadan och för mina muslimska vänner är det som "julafton" - Eid al-Fitr. Nu är det dags att festa och äta med vänner!

Happy Eid al-Fitr till er alla!

Nya tider är på väg

Långsamt känner jag hur energin återvänder och hur jag vaknar upp från en lång period av stillhet och eftertanke. Fortfarande har jag inte tagit några beslut men har iallafall fått några förslag på tillfälliga boenden tills jag kanske vet mera om min/vår fortsättning. Märkligt är det att känna att det inte är så mycket som lockar mig att stanna i Stockholm utan något drar i mig att komma vidare, utforska och se nya världar.

Känner inte direkt att jag ska resa på långsemester utan det känns mera som om det är något mera mål och syfte att komma iväg. Denna känsla som jag nu har är den samma som den jag hade när jag kände att jag skulle avsluta min karriär inom energibranschen. Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra istället, det enda jag visste var att jag behövde avsluta för att kunna komma vidare med mitt liv hur osäkert det än kändes. Efter lång tid av beslutsvåndor tog jag till slut steget att sluta och även om jag kunde känna ibland att "vad gör jag hur kan jag bara sluta ett välbetalt bra jobb utan att veta vad jag ska göra istället" upplevde jag den mesta delen av tiden enbart en stor lättnad och hur en ofantlig börda lättade från min rygg.

Men med boende är det inte riktigt samma sak. Man behöver ju någonstans att sova och en plats för ens tillhörigheter och för ens barn och katter.....Ju närmare jag kommer datumet för flytten desto mer säker blir jag ändå på att även om jag snart får ett nytt boende behöver jag ta tid för att resa ut i världen. Helst tillsammans med min son om han väljer att han vill följa med.

Har inte alls kommit långt i min packning och idag ska jag samla ihop min energi och försöka sortera och börja packa ihop mina tillhörigheter. Jag hoppas på att jag kan förlänga boendet några dagar till så att flytten blir lite senare i september. Men vi får se hur det går med det.

Under tiden skall jag fortsätta att visualisera min kommande framtid, vad vill jag uppnå, var vill jag vara, vem vill jag vara med, hur vill jag må??

Det är så oerhört viktigt att bibehålla en positiv känsla inför det som kommer för att kunna se möjligheterna och att också orka med att göra det som behöver göras. Har under de veckor som varit stundtals känt när energin försvunnit hur stillastående och orkeslös jag blivit och att det mesta har känts helt omöjligt.Men jag hoppas att det vänt nu och att ny energi och nya insikter kommer att hjälpa mig att slutföra det som ska göras och att ta de beslut som ska fattas för att ge mig möjligheten att fortsätta mitt liv i ett överflöd av kärlek och lycka. Oavsett.

Ingen återvändo

Har tackat nej till två lägenheter trots att jag snart inte har något boende men ingen av alternativen kändes bra. Under de senaste åren har jag flera gånger hamnat i liknande situationer då ett enklare alternativ har varit att ta det som erbjudits eller att ha fortsatt min tidigare bana med jobb och en chimär trygghet men istället har jag valt den okända vägen. Den väg som mitt inre lockar mig att ta. Den väg som ger mig en känsla av en förväntan, glädje och en en tro på att allt är möjligt. En stor känsla av frihet omger mig och jag är den jag är, fylld av kärlek och lycka. Men jag får medge att denna väg inte alltid är helt lätt att följa. I vissa stunder då min situation är osäker och jag inte vet vad som kommer härnäst kan jag stundtals känna mig väldigt liten, ensam och sårbar.

I dessa stunder ställer jag mig frågan, är det värt att fortsätta följa min nya väg eller ska jag istället återgå till det som varit? Men tanken på att gå tillbaka till det som varit får mig att känna som att jag skulle få kortet "gå direkt till fängelset utan att passera gå". Det känns alltså mera tilltalande för mig att fortsätta på en väg som jag inte har en aning om vart den ska leda mig då jag har vetskapen om att jag fortsätter att följa min inre röst och mitt hjärta. Denna gång kanske det innebär att under den närmaste tiden kommer jag inte att ha något eget boende och att jag kommer att få använda all min kreativa förmåga att hitta lösningar men att också ha möjligheten att fånga de ögonblick av möjligheter som kommer att finnas.

Jag inser att när man väl öppnat dörren till sitt inre finns det ingen möjlighet att gå tillbaka till det som varit.

Faith keeps me calm in the storms of life

Fortsätter att ha tillit till att allt är som det ska och att jag snart vet vilka beslut som ska tas. Drygt en vecka kvar tills jag ska flytta ut och fortfarande inget nytt boende klart. Planerar för olika alternativ och försöker komma fram till vad jag ska göra med alla mina saker dels det som kan magasineras om jag inte får nytt boende på en gång och dels kläder, skor och annat personligt som jag behöver ha tillgängligt. Till en början kan sonen bo hos sin pappa och ta med sig katterna dit ett tag.

Känner på något vis att jag behöver planera mitt liv att leva lite i kappsäck för ett tag och då är det viktigt att få med sig det allra nödvändigaste. Ska jag/vi resa blir det inte förrän tidigast i oktober då jag behöver nästa månad till planering och förberedelser. Varje gång jag börjar att försöka gå igenom vad som ska med, magasineras eller ges bort eller slängas känner jag hur stressen kommer över mig då jag inte riktigt vet vad jag ska förbereda för. Även om jag ibland känner mig lite orolig och stressad är det ändå märkligt att jag den mesta delen av tiden känner mig lite rastlös, otåligt väntande på något nytt som ska ske. Förväntansfull inför det okända och oväntade som kan ske i vilken sekund som helst. 

Ibland kan jag känna att om jag får ett nytt boende på en gång kan det eventuellt hindra mig från att gå vidare med det som jag ska göra vilket också innebär, inser jag, att jag stänger lite för alternativet nytt boende. Känner mig lite kluven över att jag vill lätta ankar men samtidigt en känsla av att man kanske behöver en bas att utgå ifrån samtidigt som jag då inte riktigt känner för ett nytt boende på en gång. Förvirrande...

Vet mig att jag tidigare i mina livsval har ställt mig inför likadana situationer som denna för att riktigt kunna känna in vad som jag egentligen vill då jag befinner mig i en situation som behöver lösas. Tycker ibland att det är svårt att ta ett beslut innan jag vet hur det känns att faktiskt på riktigt befinna mig i denna situation. Försöker att tänka mig in i hur det ska kännas att inte ha någon bas i Stockholm utan att för ett tag förlita mig till mina vänner. Hur kommer det att kännas att för en kort tid inte ha något eget hem utan helt och hållet vara beroende av andra?

Mediterar ofta varje dag för att behålla lugnet och tilliten till att allt är som det ska. Vet med mig från tidigare erfarenheter att allt kan hända och nya möjligheter dyker upp om du bara har öppnat upp för dem.

Reflekterar också över vad trygghet innebär för mig just nu och har en känsla av att det är någonting jag ska lära mig utifrån denna situation av att eventuellt kortsiktigt inte ha något eget hem. Det är en upplevelse som jag inte förut varit med om i mitt liv. Hur kommer jag att lösa den situationen? Kommer jag att fortsätta hantera denna ovissa tid med fortsatt glädje och tillit? Ja, det får tiden utvisa och fortsättning följer.......

Kärlekens helande kraft

Känner mig som om jag står stilla, hjulet har stannat till och allt har avstannat. Livet har på något vis tagit en paus och låter mig andas och stilla mina tankar och handlingar.Jag vet att runt omkring fortsätter livet som vanligt men känner hur jag själv vänder mig inåt i min egen stillhet och låter mig bara vara i mitt eget rum i min egen tid. I detta rum där ingen handling finns letar jag svaren på mina frågor. Under våren och sommaren har många minnen återvänt och jag har också återigen konfronterats med mina inlärda vanor och beteenden samt blockeringar. Känner hur min utveckling har skett i olika steg och efter varje "språng" har jag landat på en ny nivå där jag har kunnat anpassa mig till mitt "nya jag". Att följa sitt hjärta och sin inre röst innebär också ett stort ansvar för det liv som man lever då man inser att man är själv ansvarig för hur man agerar och förhåller sig till sig själv och sin omvärld.

För mig har det inte varit helt lätt och självklart att rensa bort alla mönster och beteenden från mitt "tidigare" liv där jag under många år befann mig i situationer där jag inte trivdes och inte kände mig hemma. Under många år försökte jag mera hitta sätt att "stå ut med mitt liv" och allt jag inte trivdes med. Ständigt simmande i hård storm och kämpande för att hålla huvudet ovanför ytan. Självklart fanns det tillfällen även då när mitt liv flöt på i lugn och ro men oftast när detta lugn infann sig kastades jag snart in i stormen igen. Lugnet infann sig när jag nådde "orkanens öga" och där befinner man sig ju bara en kort stund.....

Nu när jag mer och mer lever det liv som är jag innebär det att jag oftast flyter med i strömmen och behöver inte anstränga mig så mycket utan behöver mest lägga min tid på att välja vilken ström jag ska följa när det kommer olika alternativ för mig samt att se till att jag inte har för mycket bagage med på denna resa så att den ska bli så lätt och följsam som möjligt. Ibland har jag tagit en ström som fört mig till ett vattenfall och där för en kort sekund har jag känt hur snabbt och oåterkalleligt mitt livsval har varit för att därefter återigen känna lugnet och friden i det stilla vatten som fanns där nedanför fallet.

Kanske är det så också att det egentligen inte är så viktigt vilken ström jag väljer längre då det endast innebär olika lärdomar som oavsett vägval ändå kommer förr eller senare när man påbörjat sitt hjärtas resa?Vissa lärdomar är ofrånkomliga och oavsett vad jag gör just nu så kommer jag förr eller senare att behöva konfronteras med dem. Vet med mig att jag kommer snart att välja ett flöde men har här och nu ingen aning om vad det leder mig till. Fortsätter att avsluta det som avslutas ska och fyller på mitt energiförråd av ljus och kärleksfull energi i väntan på det nya kärleksfulla flödet som snart är på väg.

I en våg av kärlek sveps jag med
i dess kraft jag kapitulerar och hänger mig
till kärlekens magiska väsen
den omsluter mig och fyller mig med ren ljus energi
i dess kärlekslåga jag elden håller brinnande
livgivande och återskapande av livskraften stor

Vibrerande av liv och kärlek stor jag lever
och ger min klang en ny och kraftfull energi
som pulserar genom mig och förenas med alltets klang
i detta överflöd av kärlekskraft jag hittar det som varit dolt
i kärlek stor jag kärleken är
och låter livet levas genom mig och den jag är

Tillit

Känner mig lite rastlös och rotlös just nu. Knappt två veckor tills jag ska flytta ut och ingen ny lägenhet ännu.Känner mig som att mitt skinn har blivit för trångt och att jag behöver ut för att kunna andas fritt igen. Känner hur kommentarer från tidigare relationer fortfarande påverkar mig och hur vissa känslor fortfarande finns där under ytan även om jag för länge sedan bestämt mig för att gå vidare. Jag tror att jag står inför en stor förändring igen i mitt liv men att jag ännu inte riktigt vet vad som ska ske. Känner bara en djup känsla inom mig att jag ska bryta upp och lämna det som varit bakom mig och börja om på nytt utan något bagage. Självklart finns mina älskade barn med mig samt min familj och nära vänner men på något sätt kommer det att bli väldigt  annorlunda.

Fortfarande är mina drömmar och planer samma som tidigare, frågan är bara när, hur och var jag ska förverkliga alla dessa ideer? Känns som jag simmar under vattnet och luften håller på att ta slut men att jag behöver komma fram till öppningen för att kunna ta mig upp till ytan och andas igen. Där väl framme har jag nått den första etappen på min nya resa......och nu kan jag andas djupt igen glad och lycklig för att äntligen ha nått fram.

Min tillit är stor och min vetskap om att allt ska falla på plats gör att jag kan fortsätta förbereda mig inför det som komma ska och samtidigt känna mig lycklig och glad i allt det osäkra. Vetskapen om att det oväntade kan ske närsomhelst och att om jag då har öppnat upp för denna möjlighet genom att vara tillgänglig så har jag också öppnat upp för att ta denna möjlighet när den kommer. Välkomnar alla positiva möjligheter och överflöd till mitt liv. Här är jag och jag är i nuet där allt kan hända.

Det har tagit lång tid att växa och utvecklas och finna min inre källa samt att också kunna leva helt och fullt utifrån min egen sanna kraft. Jag vet inte hur många "skinn" jag lämnat bakom mig under denna resa men de är många. Nu önskar jag att det är dags att leva utifrån mina lärdomar och att jag utifrån den jag nu är kan leva mitt eget liv och genom min livsdröm kunna hjälpa andra att hitta sin egen livsdröm och inre källa.

Helande energier, förändrat medvetandetillstånd och fotboll

I helgen har jag varit på en otroligt spännande och utvecklande själsresekurs med Camilla Persson på Deva i Stockholm. Jag har under flera år varit nyfiken att gå denna kurs men har tidigare känt mig lite osäker på om jag ska våga gå den då jag tycker att det skulle kännas lite obehagligt att "lämna" kroppen. Men nu iallafall så hade den rädslan försvunnit så jag anmälde mig i sista stund då det plötsligt fanns två lediga platser.

Kursen var otroligt lärorik och med Camillas erfarenheter fick själsresor en ny innebörd för mig. När man hör en jordnära person med kloka värderingar prata om upplevelser som kan låta oerhört främmande för många så inser man att den verklighet vi känner till är bara en bråkdel av vad vi kan del av om vi bara börjar att utforska flera möjligheter inom oss själva.

För mig har det tagit många år att förändra min medvetandenivå och under dessa år har jag också fått uppleva sensationer som har gjort att jag inte annat kan göra än att veta att det finns mer än vad vi ser omkring oss. Tror att det är oerhört viktigt för oss människor att inse att vi behöver komma i mer kontakt med vårt inre samt med ett högre medvetande där vi kan både individuellt och kollektivt länka samman med oss själva, varandra och alltet.

Nu blev det ingen själsresa för egen del då jag var kvar i kroppen under alla övningar...haha. Men däremot så ger alltid dessa meditationsövningar nya möjligheter att öppna upp och känna av de andliga energier som vi omges av.

Dessutom fick jag också en healingsession av Camilla och den energiöverföring som skedde var fantastiskt kraftfull då jag kände hur hela min överkropp som av en massiv kraft trycktes bakåt mot den stol som jag satt på. Oerhört starka energier! Därefter fick jag healingen ovanför mina handflator och det var faschinerande att känna hur denna energiöverföring fick mina ögon att blinka i snabb takt. Det kändes som om jag på något sätt blev "uppdaterad", kanske en energihöjning, ja vad vet jag. Det lär väl visa sig så småningom vilka energier eller läkning som kommer att bli tillgänglig för mig nu.

Är du själv intresserad av att delta i en av Camillas kurser kan du hitta mera info här:

http://www.camillapersson.com/

Avslutade därefter den inspirerande och lärorika kurshelgen med att gå och titta på fotboll! Kan inte påminna mig om när jag sett en fotbollsmatch senast, det hör inte till vanligheterna. I allafall blev jag medbjuden av en av mina nya kontakter, fotbollsagenten, att titta på matchen DIF - Örebro. Tillsammans med honom och en av hans partners bänkade vi oss på Stadion och följde matchen. Nu är väl djurgården det enda lag som jag känner till något om samt också gärna vill ska vinna sina matcher. Men tyvärr så räckte de inte till igårkväll och förlorande med 0-2 och jag fick inte lyssna på deras segersång denna kväll. Men det var ändå riktigt kul att vara på plats och känna av stämningen.

Skapa plats för det nya

Fortsätter min mentala rensning och tar bort negativ energi och fyller på med ny positiv. Har börjat med QiGong igen och blir påmind om vilken kraftfull metod det är för att frigöra och balansera energier. Förhoppningsvis löser den upp mina ömma muskler också så att jag kan påbörja min nya resa med en stark och frisk kropp :) Några meditiationsstunder per dag, yoga, träning, promenader och salsa så ska nog kroppen bli lite gladare också.

Inväntar under tiden ny information och nya insikter för att kunna påbörja min resa. Flyttar den sista augusti men vet fortfarande inte vad jag ska göra därefter. Fortsätter att ha tillit till att alla svar kommer när det är dags. Fortsätter med att rensa, rensa, rensa för att göra plats för allt det nya :)

Läs gärna mera om att gå vidare här i livet i denna blogg:

http://paulocoelhoblog.com/2010/12/31/closing-cycles-eng-espa-port/

"Stop being who you were, and change into who you are"

Språnget ut i det okända

Har en känsla av att jag behöver släppa taget om allt och se till att min packning är så lätt som möjlig på min nästa etapp på min resa. Jag behöver ha tilltro till att det bästa sker och att jag också är uppmärksam på de signaler och tecken jag får om vilken väg jag ska ta. Känner att det kommer att bli lite som en indiansk spårare i skogen som letar efter tecken för att ta reda på vilka beslut som ska fattas.

Hittade precis en websida om "tracking";  http://www.trackerschool.se/ och där står det att en tracker är:

"En tracker är för oss en närvarande, medveten varelse som använder sin kropp, sinnen och känslor för att ta reda på fakta. Alla djur gör så för att överleva, hitta mat och hålla sig dolda. 

Vi vill utveckla dig som tracker, där du stärker din medvetenhet om dig själv och din omgivning. Det gör vi genom att handleda dig i indiansk spårande filosofi som ger dig ett mångdimensionellt perspektiv och tänkande på tillvaron. Du kan se tydligare sammanhang mellan händelser.

Vi tränar dina 5 sinnen i att bli mer känsliga och läskunniga för spår och rörelser. Dessutom utvecklar vi det sk. 6:e sinnet, som vi kallar för "känsla av närvaro". Det är samma känsla som du har upplevt när du känt dig iakttagen innan du visste att någon var bakom din rygg."

Ja, det låter lite som min filosofi om hur jag ska gå vidare i livet, istället för att planera för mycket vad som ska hända så låter jag min verklighet ge mig de svar jag behöver vid varje tillfälle. Känner hur viktigt det är för mig att helt förändra mitt sätt att genomföra beslut, ordet som kommer till mig är reversibelt som också har meningen omvändbar, omkastbar. Känner att jag inte riktigt kan förklara detta med ord då jag endast känner att detta förändrade tillvägagångssätt kommer att vara viktigt för mig i min nästa etapp i min utveckling.

För min fortsatta utveckling kommer det att bli så oerhört viktigt för mig att öppna upp min intuition och med denna öppenhet kommer andra gåvor att visa sig så småningom.

Släpp taget och låt dina sinnen vägleda dig nu. Låt kärleken vara din guide och låt möjligheterna vara din källa. Din närvaro med alltet ger dig visdom och klarhet och du ser vad du ska se, hör vad du ska höra och känna vad du ska känna. Vi talar och du talar när du vet. I kärlek stor i tidens rymd vi ger dig klangen som du ska följa. Denna vibration är kärlek stor och den röst som visar vägen. Musik kommer att bli väldigt viktig för dig och ditt förmåga att uttrycka dig.

Inga beslut skall fattas ännu, fortsätt med att rensa och se över din packning.....Kärlek är

Sommartider

Äntligen har jag fått badat och simmat. Underbart skönt! Jag bara älskar att ligga i vattnet och flyta och låta mig omslutas och följa med i vattnets rörelser. Var till Kaanan badet med en väninna igår och solade och badade och jag insåg hur mycket jag längtat efter vatten :) Har planerat att jag ska simma några dagar i veckan och jag hoppas nu att jag ska komma igång med detta. Igår simmade jag säkert drygt 1000 meter längs med hela stranden och det kändes fantastiskt härligt.

Känner hur jag börjar att återhämta mig igen och att min energinivå fylls på mer och mer och också att jag också börjar längta efter att ta tag i mina projekt även om jag vet att jag behöver avsluta en del saker först.

Lugnt och stilla låter jag mig följa med i tidens gång och låter min kärlekslåga växa sig starkare och starkare samtidigt som jag fyller mig med alltets frid som ger mig tillit och lycka stor.

I sommarens ljusa tid du glädjen och kärleken är
kom med mig här i dans på sommarängens grönska
med blommors sköna prakt och rikedom
vi känner här den sanna kraft som vi alltid är

ditt inre du har din sanna källa som dig visar
vad som är rätt när du vet vad du ska följa
dess spröda röst blir stark och klar och ger dig allt
nu när du vet att lyssna på dess ljuva ton

Din vackra klang blir stark och klart vibrerande
i samklang med den vackra ton som alltet har
denna vackra melodi i harmoni med det som är
fyller allas hjärtan med kärlek och lyckan stor

Vi lyssnar, sjunger och dansar i dess ljuva toner
som fyller oss med glädjen att vara här och nu
Kom med oss nu vi spränger vallar och kraften
åter flödar på vår vackra jord ett himmelskt paradis

En tid för reflektion

Skrev igår om min resa som jag känner att jag vill göra och jag känner att om det  är det rätta för oss att göra så kommer det att bli så. Men under de kommande veckorna ska jag nu ägna mig åt att rensa, rensa och att rensa. I mina tankar, mitt agerande, mitt förflutna, mina relationer och bland mina prylar, papper och förråd. Det som jag inte vill ska finnas med på min nästa resa ska jag lämna kvar och helst också låta transformeras till ljus energi.

Mitt andra fokus ska vara att på alla sätt och vis hjälpa min son att hitta hans väg och hur han ska komma vidar med det som han ska göra. Det kommer att bli spännande och se om det leder till resan eller något annat.

Dessutom ska jag ägna tid åt att komma i bättre form, behöver verkligen få en bättre kondition och hälsa och se till att vara mer tid ute i naturen och att simma några gånger i veckan.

Förutom dessa beslut ska jag nu försöka att inta ta några stora beslut under kommande veckor utan bara invänta ny information samt att rensa bort det som inte ska följa med på min nästa resa.

Känns som att jag inte heller kommer att skriva så mycker här heller då jag ska försöka att minska ner på min datortid under dessa veckor. Vi får se vad som händer.

Tills nästa gång - Njut av livet och öppna upp ditt hjärta för kärleken ♥♥♥


Delar också med mig av en länk som jag såg på facebook som handlar om en tjej som var så rädd för allt som nu har rest över USA på sin Harley Davidson nästan helt själv hela tiden.

Blir bara så inspirerad till att resa och samtidigt kombinera med ett insamlingsprojekt till Start making Difference.....får se vad som händer med denna tanke.....

"Linda Patterson was afraid to go to the market alone. She was full of fear about everything and everybody. She believed that life would never change. Right now she's traveling 7,000 miles across America, ALONE, on a Screamin' Eagle Fat Boy. Follow her story at her site: http://journeytochange.me/"

Vad händer nu

Jaa, vad händer nu? En månad kvar på hyreskontraktet och inget nytt på gång. Vet inte ens om jag egentligen vill bo kvar i Stockholm eller i Sverige. Känner mig så uttråkad och allt är sig likt, dag in och dag ut.....Nu är jag ju oftast väldigt glad och harmoniskt och lycklig ändå. Det är bara det att jag känner en sådan längtan efter att se något nytt, att uppleva nya kulturer, människor och miljöer. Har försökt att se framför mig olika scenarier om att exempelvis ha fullt upp med klienter skulle jag då känna att det räcker. Men svaret är nej. Jag vill ut i världen och jag vill påbörja mitt projekt.

Som en klok väninna sa ikväll när jag pratade om mitt dilemma med henne om var jag vill eller ska bo framöver. "Ja, det är ju egentligen självklart nu när jag tänker på det att du ska ut i världen, till andra kulturer. Du passar ju inte riktigt in i vårt system här och kommer ju egentligen också mycket bättre överens med människor från andra  kulturer och deras sätt att leva." Behöver nog ta och utforska detta lite mera och ta tag i denna resa som jag så länge funderat på att göra. Jag hoppas på att kunna motivera min son att komma med då jag tror att det kommer att bli otroligt berikande och utvecklande för honom nu speciellt när han ändå inte riktigt vet vad han vill göra med sitt liv.

Istället för att fokusera på att hitta ett nytt boende kan jag istället planera min och min sons drömresa! Wow!
Sen kan min dotter komma och hälsa på också längre fram på något lov kanske. Samtidigt med resan kan jag kanske hitta något biståndsarbete som jag kan jobba med och också få tankar och ideer till Start Making Difference. Det känns så rätt och helt plötsligt är jag fylld med energi igen :)

Ska jag våga ta detta steg? Jaa, jag vill verkligen göra detta nu och känner att det nog är dags också för denna resa nu.

Är det sant det jag känner

drömmer jag eller kan det bli verklighet

vågar jag ta detta steg ut i det okända

förlita mig på min starka känsla om att allt är som det ska

följ ditt hjärta och du vet

när det är frid i ditt inre på rätt väg du är

kanske inte alltid den enklaste och rakaste

men den leder dig till dina drömmars mål

det är dags nu att ta ditt första andetag

på det nya liv som du nu skapar

i takt med tiden och universums rytm

du hittar den väg som alltid varit och nu du ser

i kärlekens kraft du styrkan har

att förändra det som ändras ska

vi ger dig visdom och klarhet i nuet

lyssna och vi ger dig alla nycklar du behöver nu

öppna dessa dörrar och du kunskapen har

att förvandla bly till guld

en gåva sann till de som vet

vad som alltid vetats i vårt hjärtas inre

Kärlek den enda vägen

Är så oerhört tacksam över hur det norska folket och dess ledare har fokuserat på kärlek istället för att bekämpa det oförsonliga hatet med hat. Jag hoppas och tror att denna ofattbara tragedi kan bringa väg för en strömmande flod av kärlek från allt flera människor som nu inser vikten av att istället för hat och utanförskap istället låter kärlek, medkänsla och en gemenskap med alla och alltet vara våra sanna kraft till en ny tid där vi alla får plats och lever i en kärleksfull gemenskap.

Vi behöver fortsätta att tro på att vi kan förändra vår värld om vi är kärlek och ger av vår kärlek. Bemöt hat och ilska med kärlek. Bemöt avvikande fientliga åsikter med kärlek. Istället för att nära dessa energier genom att argumentera eller med hårda ord och ilksa få dem att ändra sig, ge kärlek eller ignorera dem istället. Men var vaksam och uppmärksam på att de finns och försök att hela tiden begränsa deras verkningar genom att uppmärksamma genom att avväpna dess kraft med hjälp av kärleken. Det är dags att genom kärlekens kraft organisera oss till att ta över nu. För varje person som låter kärlekens kraft genomsyra var och ens handlingar kommer dess totala genomslagskraft att bli enorm. Det gäller bara för alla att inse att vi tillsammans har möjligheter nu att bekämpa denna strid med hjälp av kärlekens kraft och i en gemenskap baserad på allas gemensamma framtid där ljuset har segrat.

Självklart kommer det fortfarande att finnas ett rättssamhälle som tar hand om ser till att ta bort de krafter som inte skall få fortsätta och verka. Men jag tror att det är oerhört viktigt för alla att inse vilket ansvar vi var och en har, att i offentliga debatter, i nätverk, på nätet, i relationer, i skolor, arbetsplatser och i familjer, att se till att bekämpa hatet genom att själva inte fortsätta att bidra med detta genom att undvika detta i vårt vanliga liv. Hur ser era samtal ut kring frågor om sjuka, invandrare, arbetslösa, hemlösa och andra grupper? Vilka tankar och ord använder du när du pratar med eller om dem? Tycker du att det ska finnas resurser till alla eller anser du att vissa förtjänar mer och bättre? Vilka värderingar har du egentligen? Vad anser du om moral och etik? Drivs du av egoistiska mål eller känner du att det finns en vikt av att en kärleksfull gemenskap leder oss vidare till något som gagnar fler och fler? Är du medveten egentligen om vad du säger i ditt vardagsliv om andra människor? Finns det saker du säger som du kan se egentligen bidrar till att nära dessa extremisters synsätt?

Det finns så många av oss som är missnöjda med sina egna liv och istället för att ta tag i och förändra det de själva kan ändra istället ger sig på olika grupper eller andra medmänniskor och ger dem skulden för sitt eländiga liv. Men att de däremot skulle gå från detta till att medverka i främlingsfientliga nätverk tror jag är ganska långt. Däremot skapar alla dessa negativa kommentarer en grogrund för de extrema krafter som också kan suga upp energier från alla vanliga människor som inte är riktigt medvetna om vilken kraft de egentligen bidrar till att nära i och med deras negativa synsätt.

Kanske låter det naivt men jag är helt övertygad om att när alla "vanliga" människor inser vilken kraft det finns i kärlek och medkänsla och en positiv tro på allas rätt till ett värdigt liv så kommer morgondagen att bli något som vi inte kan riktigt se och förstå nu. Där kärleken får mer och mera plats och där människan stora gåva att känna kärlek och medkänsla kommer att vara den dominerande kraften i vår värld.

Avslut och nystart

Känner mig som jag befunnit mig i ett flöde för att sen ha hamnat i kraftiga strömmar som lett mig till ett vattenfall som jag tumlade ner  igenom för att sedan landa i ett mera stilla vatten om än något omtumlad och förvirrad. Vad hände egentligen nu? Ibland blir jag lite irriterad på mig själv när jag inte behåller mitt fokus utan så lätt låter mig svepas med i andra människors planer och engagemang då jag känner så starkt för att hjälpa andra så fort jag får en möjlighet. Sen plötsligt inser jag mina egna planer helt plötsligt är bortglömda då jag istället prioriterade andras planer och samtidigt kan jag känna mig lite utmattad över vad jag gjort istället för att känna mig fylld av energi. Hur blev det såhär?

En vän sa till mig att när man vill hjälpa andra ska det verkligen kännas från hjärtat att man vill ge denna hjälp och att det också kommer helt naturligt utan att man hinner tänka så mycket på hur man ska ge denna hjälp. Vet med mig att det är sant för min egen del för de gånger jag hjälper och jag bara erbjuder hjäpen och det känns rätt så fylls man på med mera energi. Men jag vet också att ibland har jag hjälpt någon utan att egentligen kunnat eller velat då det inte har känts riktigt bra och de gångerna så har den hjälp jag erbjudit tagit energi av mig istället. Mitt stora dilemma är hur kan man säga nej till andra medmänniskor som ber om hjälp när hela mitt väsen vill hjälpa alla till att få ett bättre liv? Jag vill ju inte heller känna att jag låter mig utnyttjas utan jag vill också att de jag hjälper ska känna att de behöver själva förändra något i sitt liv så att de kan framöver klara sig bättre på egen hand och dessutom också själva fortsätta att hjälpa sina medmänniskor.

En anledning till mitt självhjälpsprojekt har varit att jag kan föra över min starka känsla för att hjälpa andra till ett företag där inte min privata ekonomi äventyras utan att jag kan börja hjälpa på ett mera professionellt sätt och också skapa mera ekonomiska möjligheter till att ge hjälp till självhjälp. På detta sätt blir det också lite mera tyngd till de jag hjälper att de också behöver ge något tillbaka till andra behövande när de så småningom har kommit till rätta med sina liv.

Men tillbaka till mig själv. Hur ska jag nu gå vidare från där jag befinner mig? Har varit på väg under två veckors tid upp till min pappa men det har hänt små saker under tiden som gjort att jag känt att jag behövt vänta in olika beslut innan jag kunnat åka, bland annat var det en lägenhet som jag eventuellt skulle hyra om den personens planer blev av. Men där ändrades beslutet i sista stund och personen i fråga blir kvar ett tag till så den lägenheten är inte ledig ännu i allafall. När jag återigen är på väg upp nu i veckan får jag veta att besök är på väg hit till Stockholm och stannar endast några dagar. Känner hur jag stoppar mina planer och blir återigen oförmögen att ta ett beslut om vad jag ska göra.

Känner hur alla mina planer, privat, ekonomi, företagande, relationer och män flyter omkring lite svävande runt mig. Lite diffust och oformbart på något vis och kanske tidsmässigt passar de inte in ännu. Undra lite över de projekt som jag startat upp och hur det känns som om någon har proppat igen flödet till dessa projekt. Är det jag själv som satt i proppen genom mitt eget handlande och tänkande eller är proppen där för att jag ska hitta sätt att ta bort den eller var det helt enkelt en väg jag inte skulle ta?

Jag är fylld med så otroligt mycket information, planer och också ett nytt nätverk där jag skulle kunna börja skapa men helt plötsligt vet jag inte hur jag ska gå vidare. Allt känns bara som ett virrvarr av tankar, ideer och möjligheter men jag vet inte riktigt hur jag ska gå vidare just nu. Känner mig lite förvirrad och utmattad. Vad ska jag göra? Vet också med mig att jag behöver hitta ett nytt boende inom en månad och jag har inte ens kommit på var jag vill bo härnäst.

Var ska jag börja, vilka planer och  projekt ska avslutas och vilka ska påbörjas? Är det kanske så att jag ska ta ett konkret beslut om vad som ska avslutas och därefter också på alla plan göra detta för att på så sätt kunna fylla på med det nya som komma ska?

Vad vill jag helst av allt göra framöver? Är det möjligt för mig att fortsätta att ha flera projekt och företag igång samtidigt? Vill jag det? Om jag får drömma fritt hur skulle mitt liv se ut då?

Ser mig själv resande omkring i världen för mitt företag "Start Making Difference" för att påbörja och se över projekt samt för att dra in pengar och starta affärsprojekt. Min ekonomi är tryggad och jag har ett tillräckligt stort boende i Stockholm där det finnas plats för mina barn samt också för extra gäster som kan behöva ett tillfälligt boende. Min ekonomi är tryggad för all framtid och jag behöver inte alls tänka på hur jag ska försörja mig framöver då jag har ett överflöd som bidrar både till min och min familjs ekonomi samt räcker också till att driva mina företag och projekt. Mina tillgångar är ständigt växande och ger ett överflöd till mig och alla i min familj och närhet.

Samtidigt fortsätter jag med Illuminate your Life där jag startar upp mitt healing projket "Sacred Love Healing" för att sprida den villkorslösa kärleken till mina medmänniskor. En låga av kärlek som tänder den kärlek som finns inom oss alla. Dessutom vill jag fortsätta och skriva och nå ut till flera med mina tankar och ord. Fylla mina dikter med musik och låta dess toner svepa in över världen med en helande kraft.

Coachingen kan jag fortsätta med genom Start Making Difference och massagen kommer jag  att omvandla till att på något sätt ingå i min Sacred Love Healing.Kanske finns det också utrymme för att utveckla min coaching via ett nytt samarbete genom en idrottkonstakt som jag nyligen träffat. Det skulle vara oerhört intressant samtidigt som det också kan ge mig värdefulla kontakter för mitt självhjälvsprojekt.

Mitt engagemang i att sälja hudvårdsprodukter kommer jag att fortsätta med för att det kommer att leda mig till ett nytt nätverk av människor samt också ge mig kunskap om nätverksföretagande som jag kan använda mig av på sikt i Start Making Difference.

Dessutom ska jag se till att ta till mig all den kunskap jag behöver för att öppna upp mina andliga förmågor för att på så sätt alltid ha den bästa möjliga "kunskapen och informationen" tillgänglig för mig. Det är dags nu att påbörja denna resa nu för att fånga upp denna stora källa till kunskap för mig.

Då jag förstår att min kärlek till en person är väldigt stark och funnits över flera år nu skulle det också vara helt fantastiskt att få dela min framtid och mina planer med denna person :) Även om jag vet att denna person lever liv helt olikt mitt så finns det stora möjligheter att tillsammans också dela ett gemensamt liv samtidigt som vi båda gör våra olika livsprojekt finns det också utrymme för samarbete.

Utöver denna man känner jag att de män som nyligen flödat in i mitt liv också kan hjälpa mig till att starta upp olika projekt och att åtminstone en av dessa män också kommer att kunna hjälpa mig med företagsbyggandet samt till att komma i kontakt med affärskontakter över världen. Utöver honom så har jag också min "big brother" som jag också vet kan leda mig till ett stort nätverkande med stora finansiella möjligheter.

Hmmm, känns ganska bra med alla dessa planer :) Hur jag nu ska uppnå alla desa planer lämnar jag över till en högre makt känner jag. Nu vet jag att detta är vad jag vill och hela mitt väsen ska hjälpa till att uppfylla dessa mål och visioner. Hur kommer med tiden. Tillit är min källa och kunskapen får jag från ovan.

Ska ta tag i alla projekt som behöver avslut, se över vad som ska tas med i min nästa fas och vad som ska lämnas kvar. Ska nog inte påbörja något nytt innan jag har avslutat känns det som. Se till att rensa ut bland papper, engagemang, kostnader, garderober, skåp och förråd. Rensa, rensa, rensa och skapa plats för nya flöden. Detta innebär också att jag behöver ändra min hemsida redan nu så att jag rensar bort redan nu det som inte ska finnas med där. Jag behöver också bli ännu mera tydlig i mina relationer så att det inte ska finnas några tvivel hos någon om vem jag är och vad jag vill.

Detta innebär att jag får fortsätta att ha tillit till att allt blir som det ska och utan att påbörja några nya projekt just nu. Fortsätta att ha tillit till att mina finanser kommer att växa sig starka men att jag också öppnar upp för kunskap om hur jag ska hitta vägar till tillväxt och att också därefter handla utifrån denna kunskap!

Jag ber om kraft om att fortsätta att kunna behålla min tillit till att mina drömmar ska genomföras på bästa möjliga sätt. Jag ber om att min kunskap och källa till en högre visdom ska vara klar, öppen och tydlig för mig. Jag ber om att jag också ska se, höra och känna det som ni ger och som ska leda mig till mina livsprojekt. Jag ber om att min kärlekslåga får växa sig ännu starkare och ge mig kraft till att dela med mig av den och att förändra det som ändras ska.

I kärlek stor vi är för alltid förenade. Min gåva till dig är tillit och kärlek stor. I källan till alltet snart du ska få tillgång till det som alltid funnits och som är. I denna kunskapens källa flödar visdom stor och med kärlekens kraft mirakler sker. I tidens gång vi nu är dig nära, så nära så att du snart ska se vad som alltid funnits när ditt öga ser. Känn vår kärlek nu, stanna upp och låt dig fyllas med vår närhet och kärlek stor. Andas och lev i kärlek stor.

Jag andas och jag är uppfylld av alltets stora kraft och kärlek. Nu jag vet och förstår min sanna kraft. Mitt väsen är fylld av kärlekens sötma och den visdom som alltid är och alltid har varit.

Nu påbörjar jag min sanna resa och med den börjar en helt ny bok i mitt liv. Ska bara avsluta det sista kapitlet i min pågående och sen slår jag upp den första sidan på min nästa resa och min nästa bok. I kärlek stor jag alltet fann. I tidens gång jag är min kraft i takt med universums rytm och i din närhet stor jag nu vet vad jag ska veta. Tack för denna gåva.

Ska också komma ihåg att måla mera :)

Låt kärleken ta plats

Har försökt att hålla ifrån mig den fruktansvärda tragedin som skett i Norge men när jag igår tittade på minnesgudtjänsten från Oslo flödade tårarna både från mina ögon och ur mitt hjärta. Det gripande talet som Jens Stoltenberg höll var så starkt och kraftfullt och samtidigt så kärleksfullt och äkta. Med tårarna och sorgen kan jag också känna en helande kraft som fyller mitt hjärta och ger mig kraft att dela med mig av min läkande energi till alla som nu behöver den. Vi som känner kärlek låt den bli än mera tydlig och synlig så att vi kan få mörkrets krafter att skingras.

Hur viktigt är det inte att låta öppenhet och medkänsla prägla vår samvaro med andra människor och låta vårt samhälle förbli ett tillåtande öppet samhälle där det finns plats för alla oavsett var man kommer ifrån, vilken religion eller sexuell läggning man har så länge det präglas av sunda och kärleksfulla intentioner där man lyfter sina medmänniskor istället för att förtrycka eller utestänga vissa grupper.

Vi behöver förändra den allmänna synen på vårt samhälle och inte låta makthunger eller en för utpräglad individualism ta över vår värld mera. I den politik som förs nu känner jag mer och mer hur man utestänger fler och fler människor och det är de utsatta som först hamnar utanför värdighetens samhälle när systemet fokuserar på ekonomisk tillväxt och att ge mera till de som redan har det bra.

Samtidigt i den tillgänglighet som nätet ger och i den anonymitet man kan gömma sig i sprids hat och hot som löpeld. Det behöver inte vara politiska frågor utan enbart ett fans missnöje med sitt fotbollslag eller andra personliga åsikter som på nätet präglas av ett förakt och en hotfull ton mot sina medmänniskor. Vad kan vi göra för alla dessa olyckliga människor som låter mörkret växa inom sig och samtidigt på alla sätt och vis låter det förmörka sin väg och de människor de kommer i kontakt med?

"Jens Stoltenberg avslutade talet med att citera en av ungdomarna som överlevde massakern.
– Ingen har sagt det finare än vad en AUF-tjej sa till CNN:

 "Om en man kan visa så mycket hat, tänk så mycket kärlek vi kan visa tillsammans."

http://blog.svd.se/mellanostern/2011/07/24/ge-den-mannen-medajl/

En liten flicka på ängen springer i solens ljus

med blommor i sitt hår och pärlor av skratt

fyller hennes värld som är ljus och fylld av kärlek

nu ej längre hon behöver lida av människans dåd.

De som henne sörjer i förtvivlan är i sorgens

stund de maktlösheten är för det dåd som henne

tog från deras famn och lämnade dem i avgrundens

djupa mörker av smärta stor.

Kom låt oss lindra sorgen stor då kärleksljus

ska tändas i var en som sörjer i denna stund

vi lågan tänder och ni finner kärlekens kraft

och ljusets styrka som ni får

Låt denna glöd få fylla dig i denna stund

av förtvivlan stor i sorgens djupa mörker ett ljus

vi är kom se oss nu kom ta min hand

och känn min kärlek stor

i detta tidevarv av kärlek stor vi alltet ger till er

Guds kärlek är och skingrar mörkret nu

låt oss fylla hjärtats mörker med vår ljusa kraft

och ni hjärtats gåva öppnar upp för alltets kärlekssång



Tänder ett ljus

låter mitt hjärta fyllas av kärlekens ljus

mina tankar och kärlek till de som sörjer

Konsten att uttrycka sin uppskattning

Hur ofta kommer du ihåg att ge ett vänligt uppskattande ord till dina nära, familj och vänner eller andra relationer du har i ditt liv? Eller är det lättare att hitta de saker som du inte uppskattar och uttrycka dem till dem du möter? Jag blev i helgen åter påmind över hur enkelt det är för oss människor att slänga ur oss några kritiska ord till de som passerar i vårt liv utan att kanske riktigt reflektera över vad vi säger eller skriver.

Att skriva här i bloggen är oerhört utlämnande för mig och då jag egentligen inte alls är en person som gillar att stå i centrum så har det krävts mycket av mig att våga uttrycka och visa upp mig själv på detta offentliga vis. På samma gång är mitt skrivande och målande en del i min resa att våga plocka fram och visa mitt sanna jag och därför låter jag kreativiteten få flöda utan att försöka censurera så mycket i det som kommer. Har valt att göra på detta vis då jag ve med mig att om jag skulle börja att redigera allt för mycket i det jag skapar skulle min självkritik kunna sabotera alldeles för mycket för mig.

Hoppas också naturligtvis på att jag genom detta kan inspirera andra till att våga leva sina egna liv och att ni alla börjar att leva era drömmar och väva ert eget fantastiska liv om ni vågar leva det liv som ni är. Men kom ihåg att välja med omsorg vilka ni väljer att dela era drömmar med för i början på resan är vi alla så sårbara för vår omgivnings tyckande och med ett förfluget olyckligt ord från någon nära dig så kan lätt dina drömmars resa gå på grund innan den ens har påbörjat. Omge dig med människor som stöttar dig och som ger dig mod att ta din plats här på denna  jord. De som ser din sanna kraft och hjälper dig att växa dig till den vackra blomma som du ska bli, de som vattnar och ger näring och låter dig slå ut i full blom. De som förminskar dig och inte tror på att man kan leva sitt drömliv, låt dessa människor vara utanför din cirkel tills att du växt dig så stark att de inte längre kan påverka dina val och den du är.

Själv fick jag i helgen ett mejl från någon som varit inne på min hemsida och ville förmedla att den inte gav ett proffessionellt intryck. Jag är självklart intresserad av att få feedback på det jag gör men gärna då på ett konstruktivt sätt så att jag har möjlighet att se om det är någonting jag kan eller vill förändra. Jag svarade på mejlet och tackade för feedbacken och undrade vad det var på min hemsida som gav detta intryck. Var det själva layouten eller texten eller kanske något helt annat. Har dock inte ännu fått något svar och funderar fortfarande lite över vad denna person menade med sina ord.....

Vet med mig att man kan inte passa alla människor och jag fortsätter nog på min inslagna väg att göra det som gör mig själv lycklig och på detta sätt hoppas jag också att få med mig alla med samma klang och vibrationer som jag har så att vi tillsammans växer oss starkare och på så sätt också kan börja att hjälpa att lyfta andras frekvenser till en härligt vibrerande samklang av kärlek och glädje!