Jag är så tacksam för allt jag är och mitt liv som jag lever nu. Jag är fri som en fågel i alla avseenden men kanske viktigast att min själ äntligen har fått ta plats igen här och att jag inte fortsätter att låta mig begränsas av en massa olika föreställningar om hur "man ska leva ett liv". Har alltid vetat att frihet är viktig för mig men inte förrän nu riktigt förstått hur viktigt det är för mig och inte heller vetat vad jag saknat förrän nu när jag lever i detta tillstånd av oändlighet och frihet. Känner att det är viktigt för mig nu att fortsätta att bygga min stabila grund dels för ekonomisk frihet och dels för att kunna fortsätta utvecklas i denna värld av oändliga möjligheter och få möjligheter att bidra till de förändringar som behöver ske i vår såväl inre som yttre värld.
Se dig omkring i din värld, vilka gåvor och skatter har du som du dels vill förstärka inom dig själv och dels vill ge av till din omgivning? Vilka positiva energier omger du dig med? Finns det negativa energier i din omgivning, vänner eller kanske på ditt arbete? Finns det något du kan ändra på så att dessa energier kan vändas till något positivt? Kan du börja bemöta en annan person på ett annat sätt för att se om den personen ändrar sitt beteende mot dig? Om inte, och det tar av din energi kanske det är dags att gå vidare och söka upp miljöer eller personer som ger dig positiv energi.
Vilka tankar omger du dig med? Är de positiva eller negativa? Ibland, även om du just nu har det bra, är det många som ändå går och oroar sig för morgondagen som de ändå inte vet något om eller lägger massor med tid på att må dåligt över något som hänt i det förflutna. Självklart finns det tillfällen då man känner på detta vis men att gå omkring med en konstant känsla av oro, ångest, ilska eller annat negativt tillstånd över något som hänt tillbaka i tiden tar alldeles för mycket av din energi. Sen låter man ju också denna händelse eller person få fortsätta att förstöra ditt liv, dag efter dag, år ut och in.....Istället för att begränsa det till den tid då det hände och den situation som uppstod då. Själv har jag nog varit lyckligt lottad här i livet då mitt minne är väldigt selektivt och jag har väldigt lätt att glömma de "dåliga sakerna" som hänt i mitt liv.Men jag tror också att detta är en form utav en stark "överlevnadsinstinkt" då jag inte skulle ha orkat igenom alla svårigheter i mitt liv om jag samtidigt byggt på min negativa upplevelsebank.
Nu tillhör jag också dem som inte har varit så duktig på att lyssna på min kropps subtila signaler utan jag har alltid kört på tills min kropp på ett eller annat sätt sagt: hallå där min lilla dam nu räcker det! Nu är det dags för ett litet brejk. Min hjärna eller ego eller vem det nu har varit har också trott att hon haft bra koll på hur min kropp mår vilket inte alltid har stämt så bra. Hur själen mådde det var ett glömt kapitel, det var nog endast överlevnad som gällde under många år av mitt liv. Vis av denna erfarenhet vill jag så gärna hjälpa så många som möjligt att undgå att ta samma väg som mig även om den för mig har lett till stora, fantastiska insikter om vem jag är. Men jag tror ändå att det finns möjligheter att ta ut en ny kurs för många utan att gå på grund först. Kanske räcker det med en liten grundstötning utan att hela skeppet ska förlisa?
Var befinner diu dig här i livet egentligen? Hur mår du? Vad vill du egentligen med ditt liv? Befinner du dig på väg mot grundet men kommer dig inte för att lägga om rodret? Eller kanske klamrar du dig fast i masten på den förlista båten utan att våga släppa taget och simma mot livbåten eller den vackra stranden där räddningen väntar? Eller kanske inser du att du är egentligen väldigt nöjd och tacksam över ditt liv men av någon anledning ändå inte insett det då du hela tiden jagat något utanför i ditt liv som du egentligen inte behöver?
Ta dig lite tid att reflektera över ditt liv här och nu. Behöver du förändra kan du alltid börja med små små steg om det stora språnget känns för stort. Snart når du ändå dina drömmars mål och lever det liv som är du fullt ut!
tisdag 14 juni 2011
söndag 12 juni 2011
Älskade barn
Firade min dotters 20 årsdag med gemensam middag på Grill, en underbar resturang med fantastisk mat tillsammans med hennes bror, pojkvän, hennes pappa och hans fru igårkväll. Det blev en fantastiskt trevlig kväll och för första gången på riktigt länge som vi alla kunnat ha bara trevligt tillsammans. Hoppas detta är början till ett ny relation för oss alla! Blev inbjuden till ytterligare firande idag på landet tillsammans med nya bonusfamiljen. Det var länge sedan jag var där och det ska bli kul att komma dit och se alla förändringar samt att få vara med om ytterligare ett firande av älskad dotter ♥.
Älskade barn - en kärleksgåva
Fick dikten nedan på BB och har haft den inramad på väggen under barnens uppväxt och den betyder väldigt mycket för mig.
"En kvinna som bar ett barn vid sitt bröst sade: 'Tala till oss om Barnen.'
Och han sade:
Era barn är inte era barn.
De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig själv.
De kommer genom er men inte från er.
Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte.
Ni kan ge dem er kärlek men inte era tankar ty de har sina egna tankar.
Ni kan hysa deras kroppar men inte deras själar.
Ty deras själar vistas i morgondagens hus
som ni inte kan besöka, inte ens i era drömmar.
Sträva att efterlikna dem, men försök inte att göra dem lika er.
Ty livet vänder inte tillbaka och dröjer inte hos den dag som flytt.
Ni är de bågar från vilka era barn sänds ut som levande pilar.
Bågskytten ser målet på det oändligas stig och
Han böjer er med sin makt för att Hans pilar skall gå snabbt och långt.
Låt er i glädje böjas i Bågskyttens hand.
Ty liksom Han älskar pilen som flyger
älskar Han också den båge som är stadig."
av Khalil Gibran ur Profeten
Älskade barn - en kärleksgåva
Fick dikten nedan på BB och har haft den inramad på väggen under barnens uppväxt och den betyder väldigt mycket för mig.
"En kvinna som bar ett barn vid sitt bröst sade: 'Tala till oss om Barnen.'
Och han sade:
Era barn är inte era barn.
De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig själv.
De kommer genom er men inte från er.
Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte.
Ni kan ge dem er kärlek men inte era tankar ty de har sina egna tankar.
Ni kan hysa deras kroppar men inte deras själar.
Ty deras själar vistas i morgondagens hus
som ni inte kan besöka, inte ens i era drömmar.
Sträva att efterlikna dem, men försök inte att göra dem lika er.
Ty livet vänder inte tillbaka och dröjer inte hos den dag som flytt.
Ni är de bågar från vilka era barn sänds ut som levande pilar.
Bågskytten ser målet på det oändligas stig och
Han böjer er med sin makt för att Hans pilar skall gå snabbt och långt.
Låt er i glädje böjas i Bågskyttens hand.
Ty liksom Han älskar pilen som flyger
älskar Han också den båge som är stadig."
av Khalil Gibran ur Profeten
lördag 11 juni 2011
Kärlekens sång
Ikväll ska vi börja fira min dotter som snart fyller 20 år med att gå ut och äta. Helt otroligt att min lilla "sprattelina" är en ung kvinna nu. Vad tiden går. Jag pratade med en vän igårkväll som sa ja tänk vad åren går och vad lite som hänt. Inser att det för mig är det omvända, oj så mycket som har hänt och händer i och med mitt liv även om jag ibland ändå kan tycka att jag inget gör och inget händer....allt är sig likt men ändå inte......Kommer också ihåg att jag "lyssnade" på ett samtal bredvid mig på tunnelbanan där ett ung par runt 16 - 18 år stod och pratade om livet. Killen säger plötsligt: - Jo, jag har tänkt på det här om att bli vuxen och att det låter ju rätt tråkigt att inte kunna fortsätta att ha lika kul som när man är ung. Varför kan man inte bara fortsätta och ha kul och leka och leva ett roligt liv som när man är liten för resten av livet?
Bravo, yes, jag ville egentligen bara ropa ut till honom, jaa du har fattat vad livet går ut på. Fortsätt med din inställning och du kommer att leva ett fantastiskt liv. Gå inte på den uppdiktade myten om "vuxenlivet" utan skapa ditt liv utifrån den personlighet du är och de drömmar och intressen som är du.
Känner själv att jag hittar mer och mer tillbaka till det vibrerande väsen som är jag och det fyller mig med en stor frid och lycka. Anar att ju mera jag förstår och kan höra min egen klang och känna mina vibrationer kommer jag att ännu mera kunna känna in det som händer i min omgivning. Jag tror att denna nya klang, vibration som redan hörs av många kommer i takt med styrkan i volymen att bli helt livsavgörande för vår planet och skänka stor kärlek och glädje till livet igen.
Jag hoppas att jag kommer att kunna göra något med dessa toner och på något vis sprida dess välgörande effekt och kärlek till världen snart. Dessa guldskimrande vibrationer som griper tag i ditt hjärta och får något i dig att minnas det som ska minnas. Ditt uppvaknade fyller hela ditt väsen av den största kärlek som du redan visste fanns men som var insomnad tyst och stilla inom dig. Vibrerande och med alla sinnen öppna för den största skönhet som någonsin funnits fyller hela din kropp, själ och din ande är äntligen med dig igen i denna tid av kärlek stor. Magiskt, förförande, berusande fylls du av livet själv.
I kärlek stor sången hörs och snart ska den sjungas och spridas till alla i kärlek stor - kärlek är
Bravo, yes, jag ville egentligen bara ropa ut till honom, jaa du har fattat vad livet går ut på. Fortsätt med din inställning och du kommer att leva ett fantastiskt liv. Gå inte på den uppdiktade myten om "vuxenlivet" utan skapa ditt liv utifrån den personlighet du är och de drömmar och intressen som är du.
Känner själv att jag hittar mer och mer tillbaka till det vibrerande väsen som är jag och det fyller mig med en stor frid och lycka. Anar att ju mera jag förstår och kan höra min egen klang och känna mina vibrationer kommer jag att ännu mera kunna känna in det som händer i min omgivning. Jag tror att denna nya klang, vibration som redan hörs av många kommer i takt med styrkan i volymen att bli helt livsavgörande för vår planet och skänka stor kärlek och glädje till livet igen.
Jag hoppas att jag kommer att kunna göra något med dessa toner och på något vis sprida dess välgörande effekt och kärlek till världen snart. Dessa guldskimrande vibrationer som griper tag i ditt hjärta och får något i dig att minnas det som ska minnas. Ditt uppvaknade fyller hela ditt väsen av den största kärlek som du redan visste fanns men som var insomnad tyst och stilla inom dig. Vibrerande och med alla sinnen öppna för den största skönhet som någonsin funnits fyller hela din kropp, själ och din ande är äntligen med dig igen i denna tid av kärlek stor. Magiskt, förförande, berusande fylls du av livet själv.
I kärlek stor sången hörs och snart ska den sjungas och spridas till alla i kärlek stor - kärlek är
fredag 10 juni 2011
I morgonljuset
I det tysta morgonljuset jag andas djupt
när jag ser in i dina mörka ögon
vad som alltid är jag ser i djupet av din själ
vi som alltid varit men inte förut vetat
förenas nu i denna tid av ljus
Dess kraft att skapa rum och tid
för det som bär vår stolta kropp
dess skönhet ger oss ljuset
vibrerande och full av liv
vi nu ger oss åt varandra
Att dricka ur kärlekens källa
att äta av dess saftiga frukter
dess spröda känsliga toner
fyller tiden med sången om det
som alltid varit och det som är
Dess ljuvliga toner oss förför
berusande vi öppnar oss för livet
fyller oss av kärlekens välbehag
kom nu här i morgontimman
fyll min kropp och själ
Ur morgondaggen blomman vaknar
så skön och praktfull i sin kraft
vi andas och låtor oss svepas med
i kärlekens sång som oss förför
vi nu nådens tidevarv förstår
Det som varit glömt har nu vaknat
i oss alla till oss alla denna skatt
att vara kärlek här och nu
bringar ljuset, kraften och styrkan
att förändra det som ändras ska
Ur kärlekens källa i själens djup
sprids ljuset och kärleken till de
som i djupa ögon blickar
till det som varit och som ska bli
gåvan skänker i kärlekens kyss
Kom med mig nu på kärlekens våg
låt oss nu berusas och förföras
av dess vackra sång
våra kroppar oss leder till det
som är och det som alltid varit
när jag ser in i dina mörka ögon
vad som alltid är jag ser i djupet av din själ
vi som alltid varit men inte förut vetat
förenas nu i denna tid av ljus
Dess kraft att skapa rum och tid
för det som bär vår stolta kropp
dess skönhet ger oss ljuset
vibrerande och full av liv
vi nu ger oss åt varandra
Att dricka ur kärlekens källa
att äta av dess saftiga frukter
dess spröda känsliga toner
fyller tiden med sången om det
som alltid varit och det som är
Dess ljuvliga toner oss förför
berusande vi öppnar oss för livet
fyller oss av kärlekens välbehag
kom nu här i morgontimman
fyll min kropp och själ
Ur morgondaggen blomman vaknar
så skön och praktfull i sin kraft
vi andas och låtor oss svepas med
i kärlekens sång som oss förför
vi nu nådens tidevarv förstår
Det som varit glömt har nu vaknat
i oss alla till oss alla denna skatt
att vara kärlek här och nu
bringar ljuset, kraften och styrkan
att förändra det som ändras ska
Ur kärlekens källa i själens djup
sprids ljuset och kärleken till de
som i djupa ögon blickar
till det som varit och som ska bli
gåvan skänker i kärlekens kyss
Kom med mig nu på kärlekens våg
låt oss nu berusas och förföras
av dess vackra sång
våra kroppar oss leder till det
som är och det som alltid varit
onsdag 8 juni 2011
Tidig morgon
Tidig morgon efter en timmes måsserenad som startade klockan fyra känner jag att det är lika bra att stiga upp då jag inte kunde somna om. Får nog stänga fönstren på natten om de ska fortsätta med denna morgonsång. Verkar som de har något bo med ungar här på gården då de under de senaste dagarna har fört ett väldigt liv. Måsar är ju inte de mest skönsjungande fåglarna. Under förra sommaren hade vi en liten måsunge under några veckors tid som gick omkring här på gården innan den kom på hur den skulle göra för att kunna flyga.
Det ser ut att bli ännu en vacker dag. Denna försommartid är helt underbar med all skir grönska och alla människor som helt plötsligt är pigga, vakna och kommer ut ur sina skal igen efter den långa vintern. Värmen får ens kropp och själ att vakna till liv och energin fylls på för varje dag. Alla mina sinnen är klarvakna och varje cell pirrar och hela jag vibrerar av skapelsens kraft. Känner hur jag andas med hela mitt väsen och fylls av den himmelska friden och kärleken. Vad ska jag göra av all denna kärlek och lycka som är min grund, vem vill ta del av den, hur kan jag dela med mig av den?
Känner mig fortfarande lite överraskad över min väns reaktion och att vi människor har så lätt för att häva ur oss sårande och kränkande ord till någon annan för att döva vår egen smärta. Utan att ens märka vad vi sagt eller överhuvudtaget reflektera mera över den andre personens motiv då vi är helt övertygade i vår egen smärta att vår bild av det hela är den enda sanna. När vi tillskriver andra personer egenskaper eller motiv som passar in på vår egen känsla oavsett vad den andre personens motiv var och vi inte heller bryr oss om att lyssna på eller ta reda på vad den andre personen menade då vi klamrar oss kvar i vår egen smärta och "sanning".
Inte undra på att det är så mycket våld och elände i världen när inte ens två kloka och kärleksfulla kvinnor klarar av att hålla igång en konstruktiv dialog. Det får mig också att fundera över hur det kommer sig att så många av oss som egentligen vill förändra vissa delar i sitt liv ändå fortsätter att upprepa vissa beteenden eller relationer även när vi vet att de inte är bra för oss? Känner också mig lite "hämmad" då jag så gärna vill ge mina med människor kärlek och välbefinnande och istället lyckas jag att få andra människor att må dåligt på grund av mina aningslösa handlingar. Hur kan det bli på detta vis? Vilket ansvar ligger hos mig och vilket ansvar har den andre personen? I allafall tar jag med mig från varje gång det uppstår konflikter i mina relationer att försöka hitta andra möjligheter till kommunikation i framtiden, att fortsätta att ta eget ansvar för vad jag känner och inte lägga över skulden på någon annan och på så sätt kunna ta ett större ansvar för mitt eget välbefinnande.
Jag behöver också komma ihåg att om dessa situationer uppstår snabbt anpassa mig till den andre personens kommunikationssätt och känsloläge för att på så sätt snabbt eliminera den uppkomna negativa situationen. På något sätt blir det då att jag tar ansvar över hur den andre personen känner men jag tror att om man snabbt och prestigelöst avväpnar motståndaren genom att backa undan så behöver den inte uppstå en svårläkt konfrontation. Jag vet att detta är något jag måste jobba mera med då jag har lite svårt att backa undan när jag känner mig lite kränkt av andra. Men jag tror att det är bättre att vänta in ett bättre tillfälle att uttrycka vad man känner än då den andre personen befinner sig i ett upprört tillstånd. Jag kan ju faktiskt bjussa på att den andra personen får kalla mig lite vad som helst för stunden då jag ändå själv vet med mig att jag inte gjort något medvetet elakt eller dumt mot denna person.....
Dagens läxa, ta inte en diskussion med ett person som befinner sig i ett upprört tillstånd! Försök lugna eller avsluta samtalet eller mötet och ta upp det inträffade vid ett senare tillfälle om det behövs. Ska fortsätta att läsa "Konsten att läsa tankar" av Henrik Fexeus, finns mycket tänkvärt och praktiskt i denna bok.
Du kärleksgudinna av din tid
låt kärleken och ljuset stråla
låt din värme visa vägen
och skönheten blomstra
i takt med naturens prakt
Du kraftens magiska väsen är
att sprida kärleken stor
att väcka det frö som väntat
och nu skall åter växa
här på vår sköna jord
Du vackra stjärneljus i denna tid
älska och att älskas är din skatt
låt kraften ta sin plats
här i kärlekens tempel
som nu ska fyllas upp
Du kärleken besjälad här och nu
låt oss alla fyllas av dess sanna kraft
kom med oss nu och sjung din sång
förgyll vår värld med rosors sång
om kärlek stor i denna tid
Känner mig fortfarande lite överraskad över min väns reaktion och att vi människor har så lätt för att häva ur oss sårande och kränkande ord till någon annan för att döva vår egen smärta. Utan att ens märka vad vi sagt eller överhuvudtaget reflektera mera över den andre personens motiv då vi är helt övertygade i vår egen smärta att vår bild av det hela är den enda sanna. När vi tillskriver andra personer egenskaper eller motiv som passar in på vår egen känsla oavsett vad den andre personens motiv var och vi inte heller bryr oss om att lyssna på eller ta reda på vad den andre personen menade då vi klamrar oss kvar i vår egen smärta och "sanning".
Inte undra på att det är så mycket våld och elände i världen när inte ens två kloka och kärleksfulla kvinnor klarar av att hålla igång en konstruktiv dialog. Det får mig också att fundera över hur det kommer sig att så många av oss som egentligen vill förändra vissa delar i sitt liv ändå fortsätter att upprepa vissa beteenden eller relationer även när vi vet att de inte är bra för oss? Känner också mig lite "hämmad" då jag så gärna vill ge mina med människor kärlek och välbefinnande och istället lyckas jag att få andra människor att må dåligt på grund av mina aningslösa handlingar. Hur kan det bli på detta vis? Vilket ansvar ligger hos mig och vilket ansvar har den andre personen? I allafall tar jag med mig från varje gång det uppstår konflikter i mina relationer att försöka hitta andra möjligheter till kommunikation i framtiden, att fortsätta att ta eget ansvar för vad jag känner och inte lägga över skulden på någon annan och på så sätt kunna ta ett större ansvar för mitt eget välbefinnande.
Jag behöver också komma ihåg att om dessa situationer uppstår snabbt anpassa mig till den andre personens kommunikationssätt och känsloläge för att på så sätt snabbt eliminera den uppkomna negativa situationen. På något sätt blir det då att jag tar ansvar över hur den andre personen känner men jag tror att om man snabbt och prestigelöst avväpnar motståndaren genom att backa undan så behöver den inte uppstå en svårläkt konfrontation. Jag vet att detta är något jag måste jobba mera med då jag har lite svårt att backa undan när jag känner mig lite kränkt av andra. Men jag tror att det är bättre att vänta in ett bättre tillfälle att uttrycka vad man känner än då den andre personen befinner sig i ett upprört tillstånd. Jag kan ju faktiskt bjussa på att den andra personen får kalla mig lite vad som helst för stunden då jag ändå själv vet med mig att jag inte gjort något medvetet elakt eller dumt mot denna person.....
Dagens läxa, ta inte en diskussion med ett person som befinner sig i ett upprört tillstånd! Försök lugna eller avsluta samtalet eller mötet och ta upp det inträffade vid ett senare tillfälle om det behövs. Ska fortsätta att läsa "Konsten att läsa tankar" av Henrik Fexeus, finns mycket tänkvärt och praktiskt i denna bok.
Du kärleksgudinna av din tid
låt kärleken och ljuset stråla
låt din värme visa vägen
och skönheten blomstra
i takt med naturens prakt
Du kraftens magiska väsen är
att sprida kärleken stor
att väcka det frö som väntat
och nu skall åter växa
här på vår sköna jord
Du vackra stjärneljus i denna tid
älska och att älskas är din skatt
låt kraften ta sin plats
här i kärlekens tempel
som nu ska fyllas upp
Du kärleken besjälad här och nu
låt oss alla fyllas av dess sanna kraft
kom med oss nu och sjung din sång
förgyll vår värld med rosors sång
om kärlek stor i denna tid
tisdag 7 juni 2011
I harmoni med alltet
Att kunna leva i harmoni med sig själv och andra vore väl helt underbart? Känner att jag under lång tid nu har valt att inte utsätta mig så mycket för andras påverkan och hållit mig lite för mig själv och på så sätt kunnat bli starkare i den jag själv är. Min känslighet för allt och alla ökar varje dag och ändå så känner jag mig inte lika sårbar som jag tidigare gjort. Jag tror att när ens hjärtas kärlek växer sig starkare och starkare och ens högre medvetande är uppvaknat så får man också möjligheten att kunna visa sin känslighet och även sårbarhet då man vet att man har kraft att visa detta utan att gå under av känslan. För hur ska man kunna hjälpa utsatta om ens eget hjärta håller på att brista hela tiden? Känner fortfarande att jag undviker att läsa om alla tragedier som hela tiden inträffar för att skona mig själv men jag vet också att jag av hela mitt hjärta på något sätt vill bidra till att hjälpa utsatta till att hjälpa sig själva.
Under de senaste veckorna har jag varit ute och dansar salsa och på andra sätt träffat mera människor än vad jag gjort under det år som gått. Har valt att tacka ja till en del möten och jag har nog också trott att det har varit positva energier som format dessa möten. Men nu under de senaste dagarna har några saker inträffat som får mig att fundera över min förmåga att avläsa andra människor och varför de eller händelserna kommer in i mitt liv? Inser också att jag mår så bra numera och genom detta kan jag så mycket lättare hantera de situationer som uppstår och jag behöver inte reagera så mycket på det som händer. Det som händer är ju inte personligt riktat mot mig utan beror mera på de andra personernas välbefinnande och hur de lever sina liv. Känner mera en stor ömhet, kärlek, förståelse och en önskan att kunna hjälpa dem att kunna ta sig ur sina destruktiva mönster då jag själv vet hur det känns att må dåligt och att också leva lite på gränsen till vad som är bra för en själv.
Råkade sen också själv göra en annan person väldigt upprörd helt utan medveten avsikt. Jag rättade snabbt till misstaget och jag förstår att jag skulle gjort annorlunda nu när jag vet konsekvenserna. Men det är också otroligt intressant och se hur andra människor hanterar sina känslor och besvikelser. Jag förstår denna persons känslor men ändå blir jag lite förbluffad när jag blir anklagad att ha gjort det jag gjorde skulle ha varit av ren elakhet? För mig att hämnas, eller att medvetet såra någon, skälla ut folk, det finns inte riktigt i min världsbild. Däremot kan jag absolut bli väldigt arg och då är det bäst att ta skydd för när jag blir arg så blir jag oerhört arg men det ska till mycket innan det händer. I allafall när jag försökte förklara varför jag gjort det jag gjort så blev det bara värre och värre och jag lyckades verkligen inte nå fram till den andra personen. Men jag önskar verkligen att jag hade tänkt mig för och gjort lite annorlunda men jag själv tyckte verkligen att det var något positivt som jag gjort. Så oerhört dumt av mig att tro det. Men jag kan verkligen inte förstå hur den personen kan tro att jag av elakhet skulle vilja göra något och jag kan inte heller förstå hur hon kan tro att jag tycker illa om henne så att överhuvudtaget denna tanke skulle komma upp?
I allafall en intressant jämförelse hur jag själv reagerade på det som jag blev utsatt för kontra den utskällning och beskyllning av att vara elak för det jag själv hade gjort som jag ändå rättade till i samma minut. Jag försökte att mildra för de andra personerna som stökat till det för mig men i det andra fallet så fanns det inga som helst förmildrande omständigheter från den andra personen i fråga om mitt handlande. Jag har fullkomligen förstört den personens liv i just detta avseende. Jaa, en lärdom och jag kan inte annat göra än be om ursäkt, be om förlåtelse och hoppas att personen ifråga kommer över detta. Samt naturligtvis att inte göra om det igen!
Önskar verkligen mera balanserade, kärleksfulla och harmoniska relationer i mitt liv. Relatíoner och vänskaper där man orkar med sina vänners misstag och att man kan se andra för vad de är och inte för vad man tror de är baserade på sitt eget känslotillstånd. Tycker det är lite jobbigt med alla "jag" personer som har så höga krav på sin omgivning men själva anser de att de får reagera och göra vad de vill i sina känsloyttringar. Känner ofta att de anser att deras "norm" är vad andra människor har att rätta sig efter och så fungerar det ju inte riktigt här i livet då vi alla är så olika och hela tiden behöverha lite förståelse att vi alla är unika med egna referensramar och kan behöva ibland att anpassa oss lite efter de omgivningar, miljöer och människor vi träffar.
Känns alltid lite svårt att bli beskylld att vara elak eller ha gjort något elak när man själv överhuvudtaget inte befunnit sig i den känslan. Vet jag med mig att jag sagt elaka saker när jag befunnit mig i dett tillståndet då känns det också befogat om någon blir arg över detta och då är det helt ok. Ja liver är fullt av lärdomar frågan är väl vad jag ska lära mig genom de senaste tidernas händelser?
Vänskapen stor följer med kärlekslågan
med tiden kommer allt att visas
du kommer att se vad som ska ses
med nyckeln dörren har öppnats
och du redan gåvan har att skingra mörkret
Misstag gör vi alla det viktiga är hur vi
hanterar våra med- och motgångar
i livets olika skeenden du lärt dig mycket
och kärleken nu dig visar vägen
med sin fulla kraft du läker de du möter
Vi viskar läkande ord och smärtan flyktas
kärleken växer med ljusets kraft
till de som du möter ett själars möte
i djupet av dina ögons brunnar
de kärleken dricker och ljuset ser
I sommarens prakt du kommer att se
den skönhet som är och håller dig kär
med kärlekens kraft att förändra
allt som ändras din styrka att ge
är det som nu ska lysa upp din väg
I denna tid av överflöd ett kärleksljus
hoppar från låga till låga och sprids
den sanna kraftens kärlek i evighetens
tidevarv vi bringar fram den stora
lyckan till alla och envar
Under de senaste veckorna har jag varit ute och dansar salsa och på andra sätt träffat mera människor än vad jag gjort under det år som gått. Har valt att tacka ja till en del möten och jag har nog också trott att det har varit positva energier som format dessa möten. Men nu under de senaste dagarna har några saker inträffat som får mig att fundera över min förmåga att avläsa andra människor och varför de eller händelserna kommer in i mitt liv? Inser också att jag mår så bra numera och genom detta kan jag så mycket lättare hantera de situationer som uppstår och jag behöver inte reagera så mycket på det som händer. Det som händer är ju inte personligt riktat mot mig utan beror mera på de andra personernas välbefinnande och hur de lever sina liv. Känner mera en stor ömhet, kärlek, förståelse och en önskan att kunna hjälpa dem att kunna ta sig ur sina destruktiva mönster då jag själv vet hur det känns att må dåligt och att också leva lite på gränsen till vad som är bra för en själv.
Råkade sen också själv göra en annan person väldigt upprörd helt utan medveten avsikt. Jag rättade snabbt till misstaget och jag förstår att jag skulle gjort annorlunda nu när jag vet konsekvenserna. Men det är också otroligt intressant och se hur andra människor hanterar sina känslor och besvikelser. Jag förstår denna persons känslor men ändå blir jag lite förbluffad när jag blir anklagad att ha gjort det jag gjorde skulle ha varit av ren elakhet? För mig att hämnas, eller att medvetet såra någon, skälla ut folk, det finns inte riktigt i min världsbild. Däremot kan jag absolut bli väldigt arg och då är det bäst att ta skydd för när jag blir arg så blir jag oerhört arg men det ska till mycket innan det händer. I allafall när jag försökte förklara varför jag gjort det jag gjort så blev det bara värre och värre och jag lyckades verkligen inte nå fram till den andra personen. Men jag önskar verkligen att jag hade tänkt mig för och gjort lite annorlunda men jag själv tyckte verkligen att det var något positivt som jag gjort. Så oerhört dumt av mig att tro det. Men jag kan verkligen inte förstå hur den personen kan tro att jag av elakhet skulle vilja göra något och jag kan inte heller förstå hur hon kan tro att jag tycker illa om henne så att överhuvudtaget denna tanke skulle komma upp?
I allafall en intressant jämförelse hur jag själv reagerade på det som jag blev utsatt för kontra den utskällning och beskyllning av att vara elak för det jag själv hade gjort som jag ändå rättade till i samma minut. Jag försökte att mildra för de andra personerna som stökat till det för mig men i det andra fallet så fanns det inga som helst förmildrande omständigheter från den andra personen i fråga om mitt handlande. Jag har fullkomligen förstört den personens liv i just detta avseende. Jaa, en lärdom och jag kan inte annat göra än be om ursäkt, be om förlåtelse och hoppas att personen ifråga kommer över detta. Samt naturligtvis att inte göra om det igen!
Önskar verkligen mera balanserade, kärleksfulla och harmoniska relationer i mitt liv. Relatíoner och vänskaper där man orkar med sina vänners misstag och att man kan se andra för vad de är och inte för vad man tror de är baserade på sitt eget känslotillstånd. Tycker det är lite jobbigt med alla "jag" personer som har så höga krav på sin omgivning men själva anser de att de får reagera och göra vad de vill i sina känsloyttringar. Känner ofta att de anser att deras "norm" är vad andra människor har att rätta sig efter och så fungerar det ju inte riktigt här i livet då vi alla är så olika och hela tiden behöverha lite förståelse att vi alla är unika med egna referensramar och kan behöva ibland att anpassa oss lite efter de omgivningar, miljöer och människor vi träffar.
Känns alltid lite svårt att bli beskylld att vara elak eller ha gjort något elak när man själv överhuvudtaget inte befunnit sig i den känslan. Vet jag med mig att jag sagt elaka saker när jag befunnit mig i dett tillståndet då känns det också befogat om någon blir arg över detta och då är det helt ok. Ja liver är fullt av lärdomar frågan är väl vad jag ska lära mig genom de senaste tidernas händelser?
Vänskapen stor följer med kärlekslågan
med tiden kommer allt att visas
du kommer att se vad som ska ses
med nyckeln dörren har öppnats
och du redan gåvan har att skingra mörkret
Misstag gör vi alla det viktiga är hur vi
hanterar våra med- och motgångar
i livets olika skeenden du lärt dig mycket
och kärleken nu dig visar vägen
med sin fulla kraft du läker de du möter
Vi viskar läkande ord och smärtan flyktas
kärleken växer med ljusets kraft
till de som du möter ett själars möte
i djupet av dina ögons brunnar
de kärleken dricker och ljuset ser
I sommarens prakt du kommer att se
den skönhet som är och håller dig kär
med kärlekens kraft att förändra
allt som ändras din styrka att ge
är det som nu ska lysa upp din väg
I denna tid av överflöd ett kärleksljus
hoppar från låga till låga och sprids
den sanna kraftens kärlek i evighetens
tidevarv vi bringar fram den stora
lyckan till alla och envar
måndag 6 juni 2011
Sommar
Äntligen är sommaren här i full blomning. Vandrar i naturen och dess skönhet och prakt och fyller min kropp och själ med kärlek, lycka och glädje. I tystnadens stillhet jag är här och nu, allt jag är och allt jag förblir i kärlek stor. Naturens magiska väsen visar mig den väg jag ska vandra, viskar de ord jag ska höra och låter mig känna det som kännas ska. Dess mildhet är bedårande vacker och dess ljuvliga sprödhet får mina sinnen att vidgas. Denna magiska dans av kärlek stor sveper mig med i lycka stor av att få känna och att vara i nådens tidevarv där allt nu kan hända. Sångens spröda toner sprids med en gyllene klang till alla som vill lyssna till denna kärlekens sång. Jag andas kärlek och dess magiska stoff sprids med vinden till allt och alla nu dess lycka får till kärlekens sång vi dansar i kärlekens tempel vi finner vår skatt.
Vara sig själv
Använder mitt skrivande för att låta mitt sanna jag komma fram och att genom att våga låta det bli offentligt också våga vara mig själv mer och mer. Känner att sedan jag lämnade min karriär, mitt sätt att leva och började hitta andra bortglömda delar av mig själv har jag också haft lite svårt att visa upp min nya sida för min "gamla omgivning". Ibland kan jag också känna att många tycker det är lite provocerande när man uttrycker sin glädje över att man mår så bra. Lite märkligt att vi människor har så svårt med att visa vår uppskattning för andra människors framgångar och lycka. Nu har jag ju många runt om mig som är bra på det också, det är väl mera en generell känsla av att det är lättare att ge negativ feedback än positiv....
Det gäller ju mig också och jag försöker verkligen att tänka på detta och försöka låta det bli en naturlig del i mitt liv att ge positiv feedback så ofta jag har möjligheten och utan att det ska kännas konstlat och påfluget. Jag kommer ihåg när jag för länge sedan började min frisörutbildning och jag blev så överraskad över den positiva stämning som fanns där. Vi ettor gick tillsammans med tvåorna och varje morgon när man kom och vi fikade så fick vi ofta någon positiv kommentar om hår, kläder, smycken eller vad det nu kunde vara. Jag tror vi var 16 tjejer på dam och 15 tjejer och en kille på herr och det är första och den enda gången på väldigt länge som jag befann mig i en grupp av endast tjejer. Sedan när jag bytte karriär har jag ju tillbringat min tid i en teknik och mansdominerad bransch och har alltid känt att jag trivts väldigt bra att arbeta med de flesta män även om det har funnits några som inte gjorde mitt liv så enkelt.
Då jag nu på senare år vid tillfällen befunnit mig i några sammanhand med enbart kvinnor har jag insett att jag tappat lite av de koder som verkar finnas mellan kvinnor och att jag inte riktigt förstår eller riktigt passar in i deras sätt att vara. Kanske handlar det inte så mycket om kvinnors sätt att vara utan mer om vilka människor man träffar för tillfället? Men jag tror ändå att jag alltid har haft lättare att umgås med män då jag känt att de mer har accepterat mig. Minns att jag redan i åttan började umgås med killarna i nian då jag tröttnade på allt tjafs och bråk som var mellan tjejerna i klassen och letade upp andra att umgås med. Kommer också ihåg hur mycket jag saknade dessa killar när hösten kom och jag själv blev nia.....och har nog aldrig haft så hög frånvaro i skolan som under denna tid och jag lyckades sänka mina betyg i 8 ämnen! Dessutom hade jag också träffat en kille som var 21 år med motorcykel så han upptog mycket av min tid också. Kommer verkligen ihåg hur hemskt det kändes när syon undrade hur jag tänkte göra med alla mina sänkta betyg och min frånvaro i skolan. Lyckades i allafall höja upp mina betyg och förbättra min närvaro under våren men jag minns ändå att jag mest längtade bort och tyckte att tillvaron var ganska begränsande.
Hade sen ingen aning om vad jag ville göra med mitt liv, förutom att jag absolut inte ville plugga någon teoretisk linje, inte plugga i närmaste stad och angående jobb så visste jag att sitta på ett kontor inte var min grej. Så jag kollade in skolor närmast där min pojkvän bodde och hittade frisörutbildningen som jag sökte till och kom in på utan att vara det minsta intresserad av hår, frisyrer eller mode...haha så det kan bli. Bodde sedan under det första året med tre mc killar i deras 2:a och trivds väldigt bra med båda skola och boende. Däremot kan jag ju fortfarande undra hur kul de andra två killarna tyckte att det var att jag invaderade deras lägenhet.
Kommer också ihåg när jag träffade för första gången de andra två killarnas flickvänner och hur "överraskade" de blev av att jag faktiskt var rätt ok då de hade fått en uppfattning om att jag var lite mallig och högfärdig...vi har ju så lätt att döma andra efter första mötet och det kan ju vara baserat enbart på utseende, kläder eller kroppspråk. I detta fall hade vi inte ens pratat utan jag hade åkt med killarna på en anställningsintervju och satt och väntade utanför stället och tyckte mest det var rätt tråkigt att sitta där. Under denna tid passerade en tjej mig några gånger och hade då fått uppfattningen om att jag nog var en väldigt mallig tjej. Kommer ihåg hur oerhört förvånad jag blev över att få höra detta då jag mest kände mig ganska osäker och blyg inför främmande situationer och mallig eller att jag ansåg mig vara förmer än någon annan var nog det sista som låg för mig.
Men jag kan också förstå att då jag var väldigt osäker och känslig så hade jag nog lagt mig till en yta om att vara stark och osårbar och detta skal har jag ju burit med mig ända till ett par år sedan då pyramiden raserades. Nu har jag blivit både stark och sårbar och allt kommer inifrån, inte längre några masker som jag använder och det är skönt och befriande att vara den man är och förhoppningsvis ser mina medmänniskor också den jag är nu, mitt sanna äkta jag.
Jaha...vet inte alls varför jag skrev om detta men så är det med mig skrivande här. Jag blir lika överraskad varje gång över vad som hamnar här i bloggen. I allafall kom ihåg att vara den du är och att allt finns inom dig bara du tar dig tid att lyfta och plocka bort lite av skalen.
Det gäller ju mig också och jag försöker verkligen att tänka på detta och försöka låta det bli en naturlig del i mitt liv att ge positiv feedback så ofta jag har möjligheten och utan att det ska kännas konstlat och påfluget. Jag kommer ihåg när jag för länge sedan började min frisörutbildning och jag blev så överraskad över den positiva stämning som fanns där. Vi ettor gick tillsammans med tvåorna och varje morgon när man kom och vi fikade så fick vi ofta någon positiv kommentar om hår, kläder, smycken eller vad det nu kunde vara. Jag tror vi var 16 tjejer på dam och 15 tjejer och en kille på herr och det är första och den enda gången på väldigt länge som jag befann mig i en grupp av endast tjejer. Sedan när jag bytte karriär har jag ju tillbringat min tid i en teknik och mansdominerad bransch och har alltid känt att jag trivts väldigt bra att arbeta med de flesta män även om det har funnits några som inte gjorde mitt liv så enkelt.
Då jag nu på senare år vid tillfällen befunnit mig i några sammanhand med enbart kvinnor har jag insett att jag tappat lite av de koder som verkar finnas mellan kvinnor och att jag inte riktigt förstår eller riktigt passar in i deras sätt att vara. Kanske handlar det inte så mycket om kvinnors sätt att vara utan mer om vilka människor man träffar för tillfället? Men jag tror ändå att jag alltid har haft lättare att umgås med män då jag känt att de mer har accepterat mig. Minns att jag redan i åttan började umgås med killarna i nian då jag tröttnade på allt tjafs och bråk som var mellan tjejerna i klassen och letade upp andra att umgås med. Kommer också ihåg hur mycket jag saknade dessa killar när hösten kom och jag själv blev nia.....och har nog aldrig haft så hög frånvaro i skolan som under denna tid och jag lyckades sänka mina betyg i 8 ämnen! Dessutom hade jag också träffat en kille som var 21 år med motorcykel så han upptog mycket av min tid också. Kommer verkligen ihåg hur hemskt det kändes när syon undrade hur jag tänkte göra med alla mina sänkta betyg och min frånvaro i skolan. Lyckades i allafall höja upp mina betyg och förbättra min närvaro under våren men jag minns ändå att jag mest längtade bort och tyckte att tillvaron var ganska begränsande.
Hade sen ingen aning om vad jag ville göra med mitt liv, förutom att jag absolut inte ville plugga någon teoretisk linje, inte plugga i närmaste stad och angående jobb så visste jag att sitta på ett kontor inte var min grej. Så jag kollade in skolor närmast där min pojkvän bodde och hittade frisörutbildningen som jag sökte till och kom in på utan att vara det minsta intresserad av hår, frisyrer eller mode...haha så det kan bli. Bodde sedan under det första året med tre mc killar i deras 2:a och trivds väldigt bra med båda skola och boende. Däremot kan jag ju fortfarande undra hur kul de andra två killarna tyckte att det var att jag invaderade deras lägenhet.
Kommer också ihåg när jag träffade för första gången de andra två killarnas flickvänner och hur "överraskade" de blev av att jag faktiskt var rätt ok då de hade fått en uppfattning om att jag var lite mallig och högfärdig...vi har ju så lätt att döma andra efter första mötet och det kan ju vara baserat enbart på utseende, kläder eller kroppspråk. I detta fall hade vi inte ens pratat utan jag hade åkt med killarna på en anställningsintervju och satt och väntade utanför stället och tyckte mest det var rätt tråkigt att sitta där. Under denna tid passerade en tjej mig några gånger och hade då fått uppfattningen om att jag nog var en väldigt mallig tjej. Kommer ihåg hur oerhört förvånad jag blev över att få höra detta då jag mest kände mig ganska osäker och blyg inför främmande situationer och mallig eller att jag ansåg mig vara förmer än någon annan var nog det sista som låg för mig.
Men jag kan också förstå att då jag var väldigt osäker och känslig så hade jag nog lagt mig till en yta om att vara stark och osårbar och detta skal har jag ju burit med mig ända till ett par år sedan då pyramiden raserades. Nu har jag blivit både stark och sårbar och allt kommer inifrån, inte längre några masker som jag använder och det är skönt och befriande att vara den man är och förhoppningsvis ser mina medmänniskor också den jag är nu, mitt sanna äkta jag.
Jaha...vet inte alls varför jag skrev om detta men så är det med mig skrivande här. Jag blir lika överraskad varje gång över vad som hamnar här i bloggen. I allafall kom ihåg att vara den du är och att allt finns inom dig bara du tar dig tid att lyfta och plocka bort lite av skalen.
söndag 5 juni 2011
En kärlekens gåva
När jag som nu sitter och skriver och ser ut genom fönstret, över taken och just nu idag lite gråtunga moln som sakta förflyttar sig på himlen känner jag hur oerhört priviligierad jag är som får njuta av livet på det sätt som jag nu gör. Jag tackar allra ödmjukast för de gåvor jag får och har. Just nu tittat solen fram och låter sina strålar värma mig här vid fönstret. Har två träd vars stora gröna bladverk är strax utanför fönstret och ger en grönskande inramning till min vy genom fönstret. Så stilla lugn och fridfullt och jag känner mig så oerhört uppfylld av alltets kärlek.
På ytan är allt sig så likt som det alltid varit men inom mig har det skett så stora omvälvande förändringar som jag ändå tycker alla andra borde både se och känna. Och vad vet jag kanske de gör det också. För tillfället känner nog jag att det är min ökade medvetenhet som påkallar min uppmärksamhet just nu. Det är lite svårt att veta vad som egentligen sker då det mera är en vetskap om att något håller på att ske. Låter lite kryptiskt men just nu har jag ingen bättre förklaring. Det kommer nog att visa sig och då kommer vi att veta vad som har hänt.
Ibland känns det som om jag bara svävar omkring i tiden och bara är fastän jag fortfarande är i tillvaron. En sällsamhet fyller min själ när jag bara är, kärlekens låga håller mig varm stark och levande, mina celler pånyttföds och hela min kropp vibrerar i takt med alltets puls och klang. I tidens djupa rymd vi hör dess ton och dess sång vill få oss att dansa igen, följ med i rytmen, känn dess kraft puls och känsla av att bara vara i takt med alltet i tiden nu i evighetens tidevarv där allt är möjligt. Kärleksbarn av denna kraft vi ger er gåvan att få älska att bli älskad i själens boning kraften är som nu ska spridas som frön i vinden.
Låt kraften vakna och ta plats den är här med all dess styrka att bli synlig för oss alla. Kom följ med i denna rytm, en kärlekens gåva som bringar ljuset åter. Använd alla dina sinnen och snart vi alla ser det som varit dolt. I takt med tiden vi ger dig mer än du kan ana men snart du vet vad du alltid vetat. I detta tidevarv du snart ska se höra och känna det som alltid är och varit. En gåva stor vi bringar nu till Asha Tara vi jublar nu. Vår tid är här gå ut och njut och visa världen skatten stor som nu skall bringa klarhet stor.
Kärlek kärlek kärlek stor du byggt en bro som visar vägen till oss igen. Vi tackar och vi skrattar då vi vet att den sanna kraften åter öppnat sin stora port för alla här och nu i denna tid av överflöd. En lärkas drill, en porlande bäck den skiraste grönskan, solens värme allt i överflöd naturens gåvor oss ger att finna glädje skönhet kärlek stor. Se och du ska se, lyssna och du ska höra, känn och du ska känna alltets stora kraft är här. Med kärlek och skönhet vi dig nu ger den sista nyckeln till den port som leder till den skatt som du nu kan använda för att visa vägen. Vi är så glada för att vi vet att nu är tiden rätt för dig att visa vad som visas ska. Med kraft du klarat proven den skatt du får att frälsa världen i evighetens tid. Låt dig omslutas av kärleksrus där du finner kraften styrkan att leda och att följas. Kärleken den stora gåvan till oss alla. Nu du är ett kärleksbarn av oss, Asha Tara stor.
På ytan är allt sig så likt som det alltid varit men inom mig har det skett så stora omvälvande förändringar som jag ändå tycker alla andra borde både se och känna. Och vad vet jag kanske de gör det också. För tillfället känner nog jag att det är min ökade medvetenhet som påkallar min uppmärksamhet just nu. Det är lite svårt att veta vad som egentligen sker då det mera är en vetskap om att något håller på att ske. Låter lite kryptiskt men just nu har jag ingen bättre förklaring. Det kommer nog att visa sig och då kommer vi att veta vad som har hänt.
Ibland känns det som om jag bara svävar omkring i tiden och bara är fastän jag fortfarande är i tillvaron. En sällsamhet fyller min själ när jag bara är, kärlekens låga håller mig varm stark och levande, mina celler pånyttföds och hela min kropp vibrerar i takt med alltets puls och klang. I tidens djupa rymd vi hör dess ton och dess sång vill få oss att dansa igen, följ med i rytmen, känn dess kraft puls och känsla av att bara vara i takt med alltet i tiden nu i evighetens tidevarv där allt är möjligt. Kärleksbarn av denna kraft vi ger er gåvan att få älska att bli älskad i själens boning kraften är som nu ska spridas som frön i vinden.
Låt kraften vakna och ta plats den är här med all dess styrka att bli synlig för oss alla. Kom följ med i denna rytm, en kärlekens gåva som bringar ljuset åter. Använd alla dina sinnen och snart vi alla ser det som varit dolt. I takt med tiden vi ger dig mer än du kan ana men snart du vet vad du alltid vetat. I detta tidevarv du snart ska se höra och känna det som alltid är och varit. En gåva stor vi bringar nu till Asha Tara vi jublar nu. Vår tid är här gå ut och njut och visa världen skatten stor som nu skall bringa klarhet stor.
Kärlek kärlek kärlek stor du byggt en bro som visar vägen till oss igen. Vi tackar och vi skrattar då vi vet att den sanna kraften åter öppnat sin stora port för alla här och nu i denna tid av överflöd. En lärkas drill, en porlande bäck den skiraste grönskan, solens värme allt i överflöd naturens gåvor oss ger att finna glädje skönhet kärlek stor. Se och du ska se, lyssna och du ska höra, känn och du ska känna alltets stora kraft är här. Med kärlek och skönhet vi dig nu ger den sista nyckeln till den port som leder till den skatt som du nu kan använda för att visa vägen. Vi är så glada för att vi vet att nu är tiden rätt för dig att visa vad som visas ska. Med kraft du klarat proven den skatt du får att frälsa världen i evighetens tid. Låt dig omslutas av kärleksrus där du finner kraften styrkan att leda och att följas. Kärleken den stora gåvan till oss alla. Nu du är ett kärleksbarn av oss, Asha Tara stor.
lördag 4 juni 2011
en ovanlig morgon
Oj oj vilka lärdomar man får här i livet! Jag upphör aldrig att förvånas över vad som händer i mitt liv...ibland undrar jag om alla "där uppe" tycker det är lite kul att utsätta mig för ja vad ska man säga, upplevelser utöver de vanliga, riktiga practical jokes vad det gäller relationer. När jag tänker på allt och alla jag träffat på under åren som gått så brukar jag säga till mina vänner att jag nog borde skriva en bok om "männen i mitt liv", tror det skulle vara riktigt kul! Nu med den tidiga morgonens händelse så känner jag bara, jag måste bara börja på att skriva denna bok! Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta men jag känner ändå hur det dråpliga i just den senaste händelsen får mig att gå omkring att småskratta nu. Men hade det hänt för ett antal år sedan hade jag nog blivit mest arg och kanske ledsen.
Jag är så otroligt nyfiken över hur andra människor tänker och hur de egentligen uppfattar mig då de kan komma på dessa ideer? Jaja, jag kommer nog snart att få reda på lite mer angående denna situation och det ska bli väldigt spännande att ta del av. Helt otroligt hur faschinerande våra liv är och hur våra möten och relationer formas till ett magiskt nät av sällsamma äventyr och bildar en fantastisk väv som på något vis alltid håller oss tillsammans och växer sig större och starkare allteftersom tiden går. Även om jag inte är så speciellt förtjust i spindlar så är jag oerhört faschinerad över hur de spinner sina enormt vackra nät som är starka, smidiga och följsamma och helt perfekta för sitt ändamål, lite som våra liv......
Kärlekskraften slår följe i ditt liv
i gåvans sken du glädje ger
till alla som behöver kraft att orka med
i ljuset nu de känner nåden
att bli älskad oavsett vad som händer
Ditt hjärta stort och vackert lyser klart
dina ögon djupa ser vad som inte setts
din hörsel hör det som inte sagts
med din känsel kan du ana det som är
att få älska oavsett vad som händer
I morgonens tidiga timma kan jag ana
den sårbarhet du håller gömd
att älska och bli älskad för den du är
att låta hjärtats sårbarhet få komma fram
ditt hjärta stort och känsligt är
Den rädsla som så många bär kan skapa
kaos i din jakt på lyckans skatt
Dags att vakna dags att se din egen
storhet och din sanna kraft
att älska och att älskas oavsett
Jag är så otroligt nyfiken över hur andra människor tänker och hur de egentligen uppfattar mig då de kan komma på dessa ideer? Jaja, jag kommer nog snart att få reda på lite mer angående denna situation och det ska bli väldigt spännande att ta del av. Helt otroligt hur faschinerande våra liv är och hur våra möten och relationer formas till ett magiskt nät av sällsamma äventyr och bildar en fantastisk väv som på något vis alltid håller oss tillsammans och växer sig större och starkare allteftersom tiden går. Även om jag inte är så speciellt förtjust i spindlar så är jag oerhört faschinerad över hur de spinner sina enormt vackra nät som är starka, smidiga och följsamma och helt perfekta för sitt ändamål, lite som våra liv......
Kärlekskraften slår följe i ditt liv
i gåvans sken du glädje ger
till alla som behöver kraft att orka med
i ljuset nu de känner nåden
att bli älskad oavsett vad som händer
Ditt hjärta stort och vackert lyser klart
dina ögon djupa ser vad som inte setts
din hörsel hör det som inte sagts
med din känsel kan du ana det som är
att få älska oavsett vad som händer
I morgonens tidiga timma kan jag ana
den sårbarhet du håller gömd
att älska och bli älskad för den du är
att låta hjärtats sårbarhet få komma fram
ditt hjärta stort och känsligt är
Den rädsla som så många bär kan skapa
kaos i din jakt på lyckans skatt
Dags att vakna dags att se din egen
storhet och din sanna kraft
att älska och att älskas oavsett
fredag 3 juni 2011
den blomstertid nu kommer
Känner hur jag i takt med sommaren fortsätter att vakna, växa och utvecklas. Visst är det häftigt med våra årstidsväxlingar när man själv känner hur man i takt med växligheten också kommer till liv som människa? Solens magiska strålar, värmen som omsluter oss och ljuset som är med oss nästan hela dygnet. Vilken fantastisk tid det är. Är tacksam över att jag har denna möjlighet att bara vara med i flödet och låta det som ska växa få ta den tid som det behöver och under tiden jag väntar så bara njuter jag och låter mig omslutas av livets gåvor. Ett möte igår får mig att ana ett för länge sedan glömt minne och kanske är det dags att jag kommer ihåg nu det som jag ska komma ihåg. Glömda skatter som väntar på att få komma fram i ljuset igen och bringa klarhet till det som varit dolt. Ett hjärta stort en kärlek kraftfull i skattens gömmor du är det sanna ljuset.
Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor.
Nu nalkas ljuve sommar,
då gräs och örter gror.
Den blida sol uppvärmer
allt vad har varit dött;
då hon oss skrider närmer,
blir det på nyo fött.
De fagra blomsterängar
och åkrens ädla säd,
de grönskand' örtesängar
och alla gröna träd,
de skola oss påminna
Guds godhets rikedom:
att vi Guds nåd besinna,
som räcker året om.
Man hörer fåglar sjunga
med mångahanda ljud;
skall icke då vår tunga
lovsäga Herran Gud?
Min själ upphög Guds ära
med lov och glädjesång,
som fröjda vill och nära
oss med välgärning mång.
Du ädle Jesu Kriste!
vår glädjesol och skin,
bliv hos oss till vårt sista,
uppvärm vårt kalla sinn:
giv kärleks eld i hjärta,
förnya själ och and:
vänd bort alla sorg och smärta
med dine milda hand.
Du Sarons blomster sköna,
du lilja i grön dal.
Ack! värdes själen kröna
med dygder till stort tal:
din nåd låt henne fukta
som dagg utav Zion;
att hon må ljuvligt lukta
som ros i Libanon.
Välsigna årets gröda
och vattna du vårt land:
giv oss nödtorftig föda;
välsigna sjö och strand.
Din fotspår drype av fetma.
Bespisa med ditt ord,
och med dess ljuve sötma
oss uppå denna jord.
Den blomstertid nu kommer
Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor.
Nu nalkas ljuve sommar,
då gräs och örter gror.
Den blida sol uppvärmer
allt vad har varit dött;
då hon oss skrider närmer,
blir det på nyo fött.
De fagra blomsterängar
och åkrens ädla säd,
de grönskand' örtesängar
och alla gröna träd,
de skola oss påminna
Guds godhets rikedom:
att vi Guds nåd besinna,
som räcker året om.
Man hörer fåglar sjunga
med mångahanda ljud;
skall icke då vår tunga
lovsäga Herran Gud?
Min själ upphög Guds ära
med lov och glädjesång,
som fröjda vill och nära
oss med välgärning mång.
Du ädle Jesu Kriste!
vår glädjesol och skin,
bliv hos oss till vårt sista,
uppvärm vårt kalla sinn:
giv kärleks eld i hjärta,
förnya själ och and:
vänd bort alla sorg och smärta
med dine milda hand.
Du Sarons blomster sköna,
du lilja i grön dal.
Ack! värdes själen kröna
med dygder till stort tal:
din nåd låt henne fukta
som dagg utav Zion;
att hon må ljuvligt lukta
som ros i Libanon.
Välsigna årets gröda
och vattna du vårt land:
giv oss nödtorftig föda;
välsigna sjö och strand.
Din fotspår drype av fetma.
Bespisa med ditt ord,
och med dess ljuve sötma
oss uppå denna jord.
Den blomstertid nu kommer
text: I Kolmodin 1694,
J O Wallin 1819
musik: Svensk folkvisa 1693
torsdag 2 juni 2011
förändringens tid
Känner hur mycket som har förändrats inom mig men samtidigt är jag densamma som jag alltid varit. Den senaste tidens förändring är väldigt subtil men ändå känns det som jag helt plötsligt är någon annanstan där jag aldrig varit förut. Det känns som jag vibrerar i en annan klang och ístället för att se världen så känner jag den och på något vis kan jag tala med allt och alla. Det finns så otroligt mycket positiv kraft i de skiften som är på gång och ibland känner jag mig alldeles omtumlad av denna kraft. Den fyller mig med en stor kärlek och mina sinnen öppnas upp för varje dag och jag blir allt mera levande och följer med i alltets rytm. I takt med universums rytm andas jag mina hjärtslag följer dess puls och denna synkronisering låter mig också hitta alla mina glömda skatter som funnits i tider.
Att dricka ljuset och låta kärleken flöda föder nya tider. Med kärlekens kraft möts själens ögon och den kraft som sovit sakta vaknar i oss alla. Med tacksamhet och ödmjukhet välkomnar jag gåvan att få veta. I kärlekens ljus vill jag sprida denna ljusa kraft som åter får oss att skratta och sjunga och dansa till sångens läkande kraft. Porlande vatten från dammens källa, fåglarnas sång i trädens grönska, blommornas färgglada prakt i naturen vi ser och allt är oss givet i överflöd. Kom och ta min hand och följ med mig nu. Min glädje är din min kärlek är din min lycka är din. I överflöd jag ger dig allt och mer därtill. Kom i min dans följ med i kärlekens sång och låt dig älskas av livet själv. Låt sorger försvinna och mörkret likaså. Välkomna ljuset och kärlekens tid och du lyckan är.
Vi väljer vår väg när vi förstår vår inre kraft och vågar se och vara den vi är, vi kärleksbarn av denna tid
Att dricka ljuset och låta kärleken flöda föder nya tider. Med kärlekens kraft möts själens ögon och den kraft som sovit sakta vaknar i oss alla. Med tacksamhet och ödmjukhet välkomnar jag gåvan att få veta. I kärlekens ljus vill jag sprida denna ljusa kraft som åter får oss att skratta och sjunga och dansa till sångens läkande kraft. Porlande vatten från dammens källa, fåglarnas sång i trädens grönska, blommornas färgglada prakt i naturen vi ser och allt är oss givet i överflöd. Kom och ta min hand och följ med mig nu. Min glädje är din min kärlek är din min lycka är din. I överflöd jag ger dig allt och mer därtill. Kom i min dans följ med i kärlekens sång och låt dig älskas av livet själv. Låt sorger försvinna och mörkret likaså. Välkomna ljuset och kärlekens tid och du lyckan är.
Vi väljer vår väg när vi förstår vår inre kraft och vågar se och vara den vi är, vi kärleksbarn av denna tid
onsdag 1 juni 2011
i stillhetens kraft
Vilar i stillheten av att bara vara, ett stilla lugn fyller min själ samtidigt som min tanke är ren och klar fylld av all energi som är här. Vissheten att allt kommer till den som är och vågar följa sitt eget hjärtas rytm. Vår inre kunskap finns här väntar vilar och öppnar sig när du vill. Vem är du i denna tid? Vet du vem som formar ditt liv, vem som leder dig till de stigar du ska vandra och vilka bäckar du ska ta dig över? Kanske ska du färdas över stormande hav eller kanske bara stilla flyta omkring i en lugn trygg damm?
I magiska möten träffar du ibland ett lika öppet hjärta som ditt eget. Dess sprödhet inför livets smärtor, dess känslighet för allt hat samtidigt dess stora kraft då det vet att kärlek är det som bär och för oss vidare. I dessa möten du känner en själens förening och en stor glädje över att vara flera i denna tid. För att bära denna känslighet inför världens hårda tid behöver hjärtats kärlekslåga växa sig ännu starkare. Mitt ljus fyller dig och låter ditt ljus växa sig starkare.
I magiska möten träffar du ibland ett lika öppet hjärta som ditt eget. Dess sprödhet inför livets smärtor, dess känslighet för allt hat samtidigt dess stora kraft då det vet att kärlek är det som bär och för oss vidare. I dessa möten du känner en själens förening och en stor glädje över att vara flera i denna tid. För att bära denna känslighet inför världens hårda tid behöver hjärtats kärlekslåga växa sig ännu starkare. Mitt ljus fyller dig och låter ditt ljus växa sig starkare.
tisdag 31 maj 2011
I kärleken
Med sommarens ljusa blommor i mitt hår
din hud är glänsande brun skimrar av guld
i dina ögon jag ser min egen kärlek stor
våra läppar möts och vår törst är stor
när vi dricker vår kärlek
Kroppar varma av solens sken hungrar av kärlek
som väntat i evighet på att åter förenas
i dina händer jag känner min längtan
vi förenas och kärlekens sötma
ger oss vår tid här och nu
I denna ljusa sommartid vi glädjen är att veta
vår tid och kärlek är nu här i ruset av vår
kärleksgud vi hyllar allt i hjärtats längtan
att äntligen få mötas efter eoner av tid
vi nu kärleken är
din hud är glänsande brun skimrar av guld
i dina ögon jag ser min egen kärlek stor
våra läppar möts och vår törst är stor
när vi dricker vår kärlek
Kroppar varma av solens sken hungrar av kärlek
som väntat i evighet på att åter förenas
i dina händer jag känner min längtan
vi förenas och kärlekens sötma
ger oss vår tid här och nu
I denna ljusa sommartid vi glädjen är att veta
vår tid och kärlek är nu här i ruset av vår
kärleksgud vi hyllar allt i hjärtats längtan
att äntligen få mötas efter eoner av tid
vi nu kärleken är
vems ansvar
ja inte trodde jag att jag skulle välja att skriva om fotbollssupportrar här men jag är lite undrande till att några av dessa supportrar tycker att det är supportrars rättighet att sjunga eller skrika vilka hånramsor som helst mot, det andra laget, det egna laget eller domare eller vilka nu som kan bli deras måltavlor? Finns det inte en risk att dessa ramsor, det hat och brist på respekt för lagen och spelet som sker på planen i förlängningen också leder till det våld som sker både på planen och utanför planen i samband med matcherna?
Borde inte alla som älskar fotboll och göra vad de kan för att komma tillrätta med den lilla klick som inte riktigt vet var gränserna går? Klubbarna tycker det är orättvist att de ska ställas till svars för vad enskilda supportrar vräker ur sig men det kanske är bra för den övriga fotbollspubliken att klubbarna får ta större ansvar för sina supportrar då man kan hoppas att denna lilla klick någon gång inser att de förstör för sin älskade klubb och lag genom att uppträda som de gör? Förstår de inte detta så kanske de inte är så íntresserad av fotbollen egentligen utan det är andra syften som tar dem till matcherna....
Önskar att klubbarna skulle välja att ta sitt ansvar och med det också vara tydliga med sina supportrar vilka gränser klubbarna har för sina supportrar? Det regelverk som finns borde ju också klubbarna stötta för de borde väl rimligtvis också vara trötta på denna del av supportrar som går över gränserna? Använd dessa tillfällen att kraftfullt ta avstånd från detta uppträdande från era supportrar och försök iallafall att påverka era supportrar att förändras istället för att "tycka synd om er själva" uttalanden. Vem har möjligheter att kunna påverka sina supportrar?
Själv kan jag inte alls förstå hur man kan anse att det är en rättighet att håna och förnedra andra människor med vilka ord som helst bara för attt det är fotboll? Detta våld som finns kring fotbollen som drar fram på stan i samband med matcherna kan väl ändå inte vara ok även om man är supporter? Kommer fortfarande ihåg när barnen var små och jag var med dem i Vasaparken och DIF och AIK huliganer tog över fotbollsplanen beväpnade med slagträn och vilt slagsmål bröt ut. Vi fick rätt bråttom att ta oss därifrån....
Alla supportrar som älskar sina lag ni kan säkert sjäva komma på en massa kreativa och positiva saker på hur ni ska stötta era lag istället för att stjälpa dem.
Lika illa att läsa om detta våld och brist på respekt för andra människor som finns inom andra grupper i samhället, det kan vara vakter och entrevärdar som misshandlar gäster utan påföljd, aggresiva och brutala polisövergrepp, våld på skolor, på stan, i hemmen, etc etc....extra skrämmande när man med "lagens makt" ges tillåtelse till brutalitet.......
Det är inte ok att fortsätta att tillåta dessa övergrepp på andra människor. Vi har en lång väg framför oss men vi behöver börja någonstans om vi vill förändra vårt samhälle till något bättre.
Sen kan man ju hoppas att de böter som ska betalas ut går tillbaka till klubbarna på något vis i syftet att komma tillrätta med fotbollsvåldet......
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/djurgarden/article13106015.ab
Borde inte alla som älskar fotboll och göra vad de kan för att komma tillrätta med den lilla klick som inte riktigt vet var gränserna går? Klubbarna tycker det är orättvist att de ska ställas till svars för vad enskilda supportrar vräker ur sig men det kanske är bra för den övriga fotbollspubliken att klubbarna får ta större ansvar för sina supportrar då man kan hoppas att denna lilla klick någon gång inser att de förstör för sin älskade klubb och lag genom att uppträda som de gör? Förstår de inte detta så kanske de inte är så íntresserad av fotbollen egentligen utan det är andra syften som tar dem till matcherna....
Önskar att klubbarna skulle välja att ta sitt ansvar och med det också vara tydliga med sina supportrar vilka gränser klubbarna har för sina supportrar? Det regelverk som finns borde ju också klubbarna stötta för de borde väl rimligtvis också vara trötta på denna del av supportrar som går över gränserna? Använd dessa tillfällen att kraftfullt ta avstånd från detta uppträdande från era supportrar och försök iallafall att påverka era supportrar att förändras istället för att "tycka synd om er själva" uttalanden. Vem har möjligheter att kunna påverka sina supportrar?
Själv kan jag inte alls förstå hur man kan anse att det är en rättighet att håna och förnedra andra människor med vilka ord som helst bara för attt det är fotboll? Detta våld som finns kring fotbollen som drar fram på stan i samband med matcherna kan väl ändå inte vara ok även om man är supporter? Kommer fortfarande ihåg när barnen var små och jag var med dem i Vasaparken och DIF och AIK huliganer tog över fotbollsplanen beväpnade med slagträn och vilt slagsmål bröt ut. Vi fick rätt bråttom att ta oss därifrån....
Alla supportrar som älskar sina lag ni kan säkert sjäva komma på en massa kreativa och positiva saker på hur ni ska stötta era lag istället för att stjälpa dem.
Lika illa att läsa om detta våld och brist på respekt för andra människor som finns inom andra grupper i samhället, det kan vara vakter och entrevärdar som misshandlar gäster utan påföljd, aggresiva och brutala polisövergrepp, våld på skolor, på stan, i hemmen, etc etc....extra skrämmande när man med "lagens makt" ges tillåtelse till brutalitet.......
Det är inte ok att fortsätta att tillåta dessa övergrepp på andra människor. Vi har en lång väg framför oss men vi behöver börja någonstans om vi vill förändra vårt samhälle till något bättre.
Sen kan man ju hoppas att de böter som ska betalas ut går tillbaka till klubbarna på något vis i syftet att komma tillrätta med fotbollsvåldet......
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/djurgarden/article13106015.ab
måndag 30 maj 2011
Nya vindar blåser
Har dansat tjejsalsa i helgen, både lördag och söndag samt att jag var på la Habana och dansade salsa i fredags också. Det är länge sedan jag dansat så mycket på kort tid och sen hade jag dessutom två timmar i onsdags också. Njuter i fulla drag av salsan, känner att jag har ett stort behov att uttycka alla mina känslor och dansen och sången är fantastiska uttryckssätt för all min passion som jag känner nu.
Känner att det är dags att påbörja en ny tid i mitt liv och jag känner mig så stark och kraftfull och samtidigt så skör och känslig som en vibrerande sträng. Nu vill jag att alla mina toner skall höras och att det som jag ska förändra kan påbörjas. Jag vet inte men jag har alltid känt mig lite utanför livet på något sätt, har inte passat in riktigt och haft svårt att anpassa mig till alla sociala regelverk och strukturer. Har så svårt för orättvisor, kränkande behandlingar, förtryck, våld, hårda ord, brist på empati, fokus på det materiella och att uppnå vis status, att vissa människor tror sig vara förmer än andra, mm,mm.....
Har också varit oerhört känslig för att ta in alla dessa intryck och har därför under lång tid försökt att läsa så lite så mycket om allt negativ, inte se på nyheter och annat negativt på tv eller i annan media. I samtal med andra försöker jag också att inte delta i diskussioner om allt negativt i vårt samhälle utan istället har jag haft mitt fokus på mitt välbefinnande och låta min kärlekslåga växa sig starkare och starkare bland annat genom att skriva och måla. Genom att följa min kreativitet har jag kommit närmare mitt sanna jag och också plockat upp delar av mig själv som jag under tidiga år ställt utanför mig själv.
Känner mig fantastiskt hel och stark och igår när jag promenerade hem från salsakursen tänkte jag på att all energi som jag känner vibrerande inom mig, så stark som den är så borde jag kunna bara titta eller ta på en annan människa och de skulle kunna känna den......så stark förnimmer jag den själv. Det är lite svårt att förklara hur jag upplever denna känsla då den är både stark och på något sätt också väldigt lätt, ett eteriskt väsen tryggt förankrad i jordens mylla.
Inom mig känner jag hur passionen växer för att påbörja förändringar till att hela vår värld på ett mycket större plan än vad jag varit inne på tidigare. Börjar att tro att jag är tillräckligt stark nu för att kunna hantera både svårigheter och samtidigt ändå kunna uppträtthålla min kärlekslåga och passion till livet och allt levande. Letar efter utrrycksätt för att kunna nå flera samtidigt då jag har en känsla av att det är viktigt att nå ut till så många som möjligt så snabbt som möjligt. Vad jag ska förmedla kommer med tiden men det är ett viktigt budskap för oss alla. Kärlek, lycka, harmoni och medkänsla kommer nog att vara grundstenarna. Vågskålan kommer snart att väga över och ljusets kraft tar över.
Känner att det är dags att påbörja en ny tid i mitt liv och jag känner mig så stark och kraftfull och samtidigt så skör och känslig som en vibrerande sträng. Nu vill jag att alla mina toner skall höras och att det som jag ska förändra kan påbörjas. Jag vet inte men jag har alltid känt mig lite utanför livet på något sätt, har inte passat in riktigt och haft svårt att anpassa mig till alla sociala regelverk och strukturer. Har så svårt för orättvisor, kränkande behandlingar, förtryck, våld, hårda ord, brist på empati, fokus på det materiella och att uppnå vis status, att vissa människor tror sig vara förmer än andra, mm,mm.....
Har också varit oerhört känslig för att ta in alla dessa intryck och har därför under lång tid försökt att läsa så lite så mycket om allt negativ, inte se på nyheter och annat negativt på tv eller i annan media. I samtal med andra försöker jag också att inte delta i diskussioner om allt negativt i vårt samhälle utan istället har jag haft mitt fokus på mitt välbefinnande och låta min kärlekslåga växa sig starkare och starkare bland annat genom att skriva och måla. Genom att följa min kreativitet har jag kommit närmare mitt sanna jag och också plockat upp delar av mig själv som jag under tidiga år ställt utanför mig själv.
Känner mig fantastiskt hel och stark och igår när jag promenerade hem från salsakursen tänkte jag på att all energi som jag känner vibrerande inom mig, så stark som den är så borde jag kunna bara titta eller ta på en annan människa och de skulle kunna känna den......så stark förnimmer jag den själv. Det är lite svårt att förklara hur jag upplever denna känsla då den är både stark och på något sätt också väldigt lätt, ett eteriskt väsen tryggt förankrad i jordens mylla.
Inom mig känner jag hur passionen växer för att påbörja förändringar till att hela vår värld på ett mycket större plan än vad jag varit inne på tidigare. Börjar att tro att jag är tillräckligt stark nu för att kunna hantera både svårigheter och samtidigt ändå kunna uppträtthålla min kärlekslåga och passion till livet och allt levande. Letar efter utrrycksätt för att kunna nå flera samtidigt då jag har en känsla av att det är viktigt att nå ut till så många som möjligt så snabbt som möjligt. Vad jag ska förmedla kommer med tiden men det är ett viktigt budskap för oss alla. Kärlek, lycka, harmoni och medkänsla kommer nog att vara grundstenarna. Vågskålan kommer snart att väga över och ljusets kraft tar över.
Denna bro som ska börja byggas leder till den högre kraft som
alla har nycklar du nu samlat för att öppna alla portar för din resa
som ska leda dig till skattens gömmor och till överflödet
av det goda kärlek stor på vår jord
I sångens kraft och dansens mjuka rörelser svävar orden fram till
en magisk ton som lockar och förför och är berusande sinnlig i sin
stora kraft och skönhet den leder andra till deras skatter och allt
blir synligt när alla ser och hör igen
Den sanna kraftens källa alla dricker ur och dess livgivande kraft
fyller oss alla med kärlek och skönhet stor i detta tidevarv då vi
lyckan är att se vår sanna prakt i överflöd av glädje vi skrattar
och sjunger denna kärlekssång och berusar oss i lyckan
Kom med mig sjung dess sång och känn ditt hjärta öppnas upp
ett hjärta milt och vackert men ändå starkt som stål det ger dig
livet åter för kraften som du bär men ännu ej har sett dess sanna
styrka får du nu kom gläds dig här kom älska livet själv med mig
söndag 29 maj 2011
Nu får det vara nog
Känner fortfarande djup irritation över hur en offentlig person som dessutom är gift med en politiker med ansvar för idrottsfrågor kommer med de uttalande som han har gjort. Vad är det hos denna person som gör att han inte ser nyanser, helheten utan verkar ha en nedsättande personlig åsikt om en enskild spelare som han sen vräker ur sig? Med tanke på att det är det lag han dessutom supportar är det för mig helt obegripligt!
Om en offentlig person tycker att det är helt ok att tala nedsättande och kränkande om enskilda spelare på detta vis så anser jag att det visar på att denna person tycker att det är ok att vi har den nivån på våra idrottsupportrar. Tycker det är en skrämmande utveckling och vad ger det inte för signaler till andra i vårt samhälle som har svårt med att veta var gränserna går och vilka signaler ger det inte till den klick av supportrar som är mera fokuserade på våld och hat än kärlek och support till sin idrott?
Våld och bråk har vi fått nog av, såväl i vårt samhälle som inom idrotten. Men när en form av våld används genom ordets makt och används av en offentlig person är det ganska tyst men för mig kan det kännas ännu mera skrämmande att höra denna typ av uttalande från en känd person då det i förlängningen kan leda till ännu mera våld inom idrotten.
Jag är väldigt nyfiken över vad frun i huset säger till sin man i denna fråga? Vilket föredöme anser hon att hennes man är som supporter? Hur tycker hon att hennes man kan bidra till att komma till rätta med våldet inom fotbollen?
Då jag nu under lång tid skrivit så mycket om kärlek och hur viktigt det är för mig att försöka förmedla att det finns en ljus, en kärlek, något positivt som leder till en ljusare värld om vi bara öppnar upp för detta.
De mörka strömmar som finns omkring oss behöver vi vara vakna för och på alla sätt och vis synliggöra för att ha en möjlighet att förändra vår värld. Dessa uttalande är det som synliggjorts just nu men de finns överallt i vårt samhälle och det är skrämmande. Jag är trött på hatet, våldet, föraktet och den ignorans som finns i vår värld. Var, hur och när ska vi lära oss våra läxor.......
Vi har alla en fri vilja och vi kan välja om vi vill leva våra liv i kärlek eller hat. Vad väljer du?
se gärna också inlägget positiv feedback angående denna fråga
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/article13088441.ab
Om en offentlig person tycker att det är helt ok att tala nedsättande och kränkande om enskilda spelare på detta vis så anser jag att det visar på att denna person tycker att det är ok att vi har den nivån på våra idrottsupportrar. Tycker det är en skrämmande utveckling och vad ger det inte för signaler till andra i vårt samhälle som har svårt med att veta var gränserna går och vilka signaler ger det inte till den klick av supportrar som är mera fokuserade på våld och hat än kärlek och support till sin idrott?
Våld och bråk har vi fått nog av, såväl i vårt samhälle som inom idrotten. Men när en form av våld används genom ordets makt och används av en offentlig person är det ganska tyst men för mig kan det kännas ännu mera skrämmande att höra denna typ av uttalande från en känd person då det i förlängningen kan leda till ännu mera våld inom idrotten.
Jag är väldigt nyfiken över vad frun i huset säger till sin man i denna fråga? Vilket föredöme anser hon att hennes man är som supporter? Hur tycker hon att hennes man kan bidra till att komma till rätta med våldet inom fotbollen?
Då jag nu under lång tid skrivit så mycket om kärlek och hur viktigt det är för mig att försöka förmedla att det finns en ljus, en kärlek, något positivt som leder till en ljusare värld om vi bara öppnar upp för detta.
De mörka strömmar som finns omkring oss behöver vi vara vakna för och på alla sätt och vis synliggöra för att ha en möjlighet att förändra vår värld. Dessa uttalande är det som synliggjorts just nu men de finns överallt i vårt samhälle och det är skrämmande. Jag är trött på hatet, våldet, föraktet och den ignorans som finns i vår värld. Var, hur och när ska vi lära oss våra läxor.......
Vi har alla en fri vilja och vi kan välja om vi vill leva våra liv i kärlek eller hat. Vad väljer du?
se gärna också inlägget positiv feedback angående denna fråga
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/article13088441.ab
lördag 28 maj 2011
Kärlekens dans
Har börjat dansa salsa igen och har haft två privatlektioner med en salsalärare, Saul från Kuba. Det är så oerhört roligt att dansa även om jag känner att jag glömt en massa och det är lite svårt att följa med ibland. Men det blir mycket skratt, svett, energi och en massa kondition. Åtminstone på sikt. Just nu är orken på minimum men snart är den på topp! Massor med fördelar med salsa, bättre kondition, man blir glad, kroppen blir rörligare och man får träffa massor med glada, dansanta människor från olika kulturer. Känner hur fantastisk berikande mitt liv sen jag började med salsan för nästan 10 år sedan nu.....wow......
Massor med spännande möten har det blivit under dessa år men fortfarande har inte min efterlängtade Kubaresa blivit av men jag är övertygad om att jag snart kommer iväg på den också....snart!
Under de senaste veckorna kan jag känna att jag kommit in i ett helt nytt energiflöde och jag kan känna hur jag är fylld med massor med positiv energi som återigen får mig att komma ut och iväg att göra saker. Har under väldigt lång tid känt att jag varit i en inåtvänd fas och behövt samla energi, låtit mig själv ta mera plats utan påverkan från min omgivning och nu kan jag nästan känna hur den jag är också börjar att synas utåt. Är tacksam över att jag har haft möjligheten till denna tid för utveckling och att få vara kärlek, lycka och leva i nuet är helt fantastiskt. Min resa inåt har varit oerhört berikande och välgörande och jag anar att nästa steg är att öppna upp fullständigt för det som komma ska genom ett mera öppet sinne. Har deltagit i några kurser och genom den feedback som jag fått från dessa förstår jag att jag äntligen börjar att vara mig själv hela vägen. Nu är det dags att gå ut i världen och visa detta och göra det jag ska för att skapa de förändringar som jag kan bidra till. Ser fram emot denna nya fas och i det nya flöde som nu öppnas upp för mig i världen.
Många är de som söker detta genom andliga resor ut i världen eller massor med kurser och en sak som jag känner är viktig för mig att förmedla är att allt kan du finna om du ger dig tid till att resa inåt och försöka att lyfta och skala bort alla lager som döljer din inre skatt. Det finns ingen större skatt i hela världen och den är bara din, vid regnbågen slut den skimrar och glimrar och allt är ditt. Öppna dina ögon och se vad som varit gömt, lyssna och du kan höra vinden som viskar kärlekens ord, känn och du kärleken är...
Kärlek stor
i kärleksskrud jag vandrar fram
blommor i mitt hår och skrattet är min sång
dansen ger oss glädje och fyller oss med rus
att sjunga och få dansa vår gåva nu vi ger
att älska och få älskas en kärlekslek att ge
sången hyllar kärleken och glädjen att få älska
fyller våra hjärtan med lyckan som vi är
när vi funnit denna skatt vi alltid är oss själva
i stunder utav kärlek vi skrattar när vi ser
att älska och få älskas en skatt att vårda ömt
i kärleksrus jag dansar och jag sjunger här och nu
kom ta min hand och gläds dig nu med mig
vi kärlek är när vi förstår att vårda denna gåva
av ljusets kraft vi styrkan får att känna hjärtats längtan
att älska och få älskas vår kärleksgåva här och nu
Massor med spännande möten har det blivit under dessa år men fortfarande har inte min efterlängtade Kubaresa blivit av men jag är övertygad om att jag snart kommer iväg på den också....snart!
Under de senaste veckorna kan jag känna att jag kommit in i ett helt nytt energiflöde och jag kan känna hur jag är fylld med massor med positiv energi som återigen får mig att komma ut och iväg att göra saker. Har under väldigt lång tid känt att jag varit i en inåtvänd fas och behövt samla energi, låtit mig själv ta mera plats utan påverkan från min omgivning och nu kan jag nästan känna hur den jag är också börjar att synas utåt. Är tacksam över att jag har haft möjligheten till denna tid för utveckling och att få vara kärlek, lycka och leva i nuet är helt fantastiskt. Min resa inåt har varit oerhört berikande och välgörande och jag anar att nästa steg är att öppna upp fullständigt för det som komma ska genom ett mera öppet sinne. Har deltagit i några kurser och genom den feedback som jag fått från dessa förstår jag att jag äntligen börjar att vara mig själv hela vägen. Nu är det dags att gå ut i världen och visa detta och göra det jag ska för att skapa de förändringar som jag kan bidra till. Ser fram emot denna nya fas och i det nya flöde som nu öppnas upp för mig i världen.
Många är de som söker detta genom andliga resor ut i världen eller massor med kurser och en sak som jag känner är viktig för mig att förmedla är att allt kan du finna om du ger dig tid till att resa inåt och försöka att lyfta och skala bort alla lager som döljer din inre skatt. Det finns ingen större skatt i hela världen och den är bara din, vid regnbågen slut den skimrar och glimrar och allt är ditt. Öppna dina ögon och se vad som varit gömt, lyssna och du kan höra vinden som viskar kärlekens ord, känn och du kärleken är...
Kärlek stor
i kärleksskrud jag vandrar fram
blommor i mitt hår och skrattet är min sång
dansen ger oss glädje och fyller oss med rus
att sjunga och få dansa vår gåva nu vi ger
att älska och få älskas en kärlekslek att ge
sången hyllar kärleken och glädjen att få älska
fyller våra hjärtan med lyckan som vi är
när vi funnit denna skatt vi alltid är oss själva
i stunder utav kärlek vi skrattar när vi ser
att älska och få älskas en skatt att vårda ömt
i kärleksrus jag dansar och jag sjunger här och nu
kom ta min hand och gläds dig nu med mig
vi kärlek är när vi förstår att vårda denna gåva
av ljusets kraft vi styrkan får att känna hjärtats längtan
att älska och få älskas vår kärleksgåva här och nu
fredag 27 maj 2011
Positiv feedback
Jag förundras över hur vi människor fungerar och vilka mekanismer som styr våra handlingar, hur vi bemöter vår omgivning och våra medmänniskor. Vid samtal med andra människor och när de pratar om hur de vill bli bemötta och få feedback så har jag inte hört någon alls som säger att det blir stärkta av att deras omgivning ger en negativ feedback utan de presterar bättre genom att få en positiv feedback. Känner också att de flesta också vill att ju sämre det går desto mer positiv behöver feedbacken vara för att orka ta sig ur den negativa spiral man befinner sig i.
Lyssnade bara häromdagen på en kvinna, framgångsrik VD uttrycka sin frustration över sin ridlärare som hon tyckte bara såg hennes fel och hela tiden "kritiserade" henne vilket fick henne att känna sig dålig på att rida trots att hon vet att hon är rätt så bra. Den skillnad hon hade känt när hon senast hade haft en annan ridlärare som såg det hon gjorde bra och som också gav hennde denna positiva feedback var helt otroligt välgörande för henne. Istället för att gå hem och känna sig nedstämd som hon gjort under en längre tid fick det henne att känna glädje under och efter lektionen. Hon ska nu byta ridlärare....
Inom idrotten finns det som för oss alla andra bra och dåliga dagar samt tillfällen när man har "turen" på sin sida. Kan supportrar eller klubbansvariga kräva av idrottsmän att de ska vara 100 % på topp hela tiden? Kan idrottsmännen själva kräva det av sig själva och kan vi kräva det av oss själva? Får vi utrymme för att det ibland går dåligt för oss och för våra idrottare? Finns det ibland tillfällen då man behöver se till det långsiktiga målet och inte stirra sig blind på det korta perspektivet? Hur kommer det sig att man hela tiden försöker hitta "syndabockar" istället för att se tiden an och ge alla en chans till att utvecklas?
Vad är det då som gör att det finns några supportar som fullkomligt vräker ur sig sitt missnöje mot sitt egna lag eller som nu en enskild spelare, när det går dåligt för sitt lag även om laget kanske inte spelar dåligt. Och för att inte tala om missnöjet som kan uppstå mot det andra laget och det läktarvåld som man numera hör talas om varje vecka?
Hur kan idrottssupportrar tränas i att hantera motgångar och att återföra kärleken till idrotten? Var går gränsen för vad supportrarna får säga och göra? Vems är ansvaret för detta? Med tanke på alla huliganattacker så behövs det nog en helt annan syn på hur man ska komma till rätta med problemen.
"Supporterträna med ditt favoritlag" - kanske det vore något för att få tillgång till ståplats?
Vad kan vi förvänta sen förvänta oss av hur klubbar, spelar och lagledare bemöter denna negativa supportergrupp? Visst vi lever i ett fritt land så visst kan väl spelarna och lagledare säga att supportrarna får sjunga och säga vad de vill. Men om nu spelare, ledare och klubbar vill medverka till att få bort den negativa våldspiral som finns runt fotbollen kanske man också ska ha en åsikt om vad man förväntar sig av sina supportrar och om deras uppträdande. Tycker spelare och lagledare att det inte är deras sak vad fansen säger eller gör då kanske de inte ska uttala sig alls? Säger man inget så indirekt håller man med. Vill ni, klubbarna ha positiva stöttande supportrar får ni nog också bidra till att skapa dessa genom att åtminstone uttrycka en önskan om hur de ska uppträda.
Till massmedia kan man också uttrycka en önskan om att de skulle sluta upp med att förmedla alla nedsättande kommentarer som kommer från olika supportrar eller reportrar. I ena stunden skriver Aftonbladet om att vi måste komma till rätta med fotbollsvåldet för att sedan ha en artikel om hur någon "känd" supporter hånar en spelare eller någon reporter skriver något nedsättande. I och med att man i media tycker det är helt ok att skriva på detta sätt medverkar man indirekt till att det är ett ok sätt att uttrycka sig på och också att vissa supportrar uppför sig därefter?
I medgång vill alla vara ens vänner men i motgång vilka av vännerna finns kvar då?
"Fortis in adversis humilis in secundis" - Stark i motgång, ödmjuk i medgång
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/djurgarden/article13088438.ab
Lyssnade bara häromdagen på en kvinna, framgångsrik VD uttrycka sin frustration över sin ridlärare som hon tyckte bara såg hennes fel och hela tiden "kritiserade" henne vilket fick henne att känna sig dålig på att rida trots att hon vet att hon är rätt så bra. Den skillnad hon hade känt när hon senast hade haft en annan ridlärare som såg det hon gjorde bra och som också gav hennde denna positiva feedback var helt otroligt välgörande för henne. Istället för att gå hem och känna sig nedstämd som hon gjort under en längre tid fick det henne att känna glädje under och efter lektionen. Hon ska nu byta ridlärare....
Inom idrotten finns det som för oss alla andra bra och dåliga dagar samt tillfällen när man har "turen" på sin sida. Kan supportrar eller klubbansvariga kräva av idrottsmän att de ska vara 100 % på topp hela tiden? Kan idrottsmännen själva kräva det av sig själva och kan vi kräva det av oss själva? Får vi utrymme för att det ibland går dåligt för oss och för våra idrottare? Finns det ibland tillfällen då man behöver se till det långsiktiga målet och inte stirra sig blind på det korta perspektivet? Hur kommer det sig att man hela tiden försöker hitta "syndabockar" istället för att se tiden an och ge alla en chans till att utvecklas?
Vad är det då som gör att det finns några supportar som fullkomligt vräker ur sig sitt missnöje mot sitt egna lag eller som nu en enskild spelare, när det går dåligt för sitt lag även om laget kanske inte spelar dåligt. Och för att inte tala om missnöjet som kan uppstå mot det andra laget och det läktarvåld som man numera hör talas om varje vecka?
Hur kan idrottssupportrar tränas i att hantera motgångar och att återföra kärleken till idrotten? Var går gränsen för vad supportrarna får säga och göra? Vems är ansvaret för detta? Med tanke på alla huliganattacker så behövs det nog en helt annan syn på hur man ska komma till rätta med problemen.
"Supporterträna med ditt favoritlag" - kanske det vore något för att få tillgång till ståplats?
Vad kan vi förvänta sen förvänta oss av hur klubbar, spelar och lagledare bemöter denna negativa supportergrupp? Visst vi lever i ett fritt land så visst kan väl spelarna och lagledare säga att supportrarna får sjunga och säga vad de vill. Men om nu spelare, ledare och klubbar vill medverka till att få bort den negativa våldspiral som finns runt fotbollen kanske man också ska ha en åsikt om vad man förväntar sig av sina supportrar och om deras uppträdande. Tycker spelare och lagledare att det inte är deras sak vad fansen säger eller gör då kanske de inte ska uttala sig alls? Säger man inget så indirekt håller man med. Vill ni, klubbarna ha positiva stöttande supportrar får ni nog också bidra till att skapa dessa genom att åtminstone uttrycka en önskan om hur de ska uppträda.
Till massmedia kan man också uttrycka en önskan om att de skulle sluta upp med att förmedla alla nedsättande kommentarer som kommer från olika supportrar eller reportrar. I ena stunden skriver Aftonbladet om att vi måste komma till rätta med fotbollsvåldet för att sedan ha en artikel om hur någon "känd" supporter hånar en spelare eller någon reporter skriver något nedsättande. I och med att man i media tycker det är helt ok att skriva på detta sätt medverkar man indirekt till att det är ett ok sätt att uttrycka sig på och också att vissa supportrar uppför sig därefter?
I medgång vill alla vara ens vänner men i motgång vilka av vännerna finns kvar då?
"Fortis in adversis humilis in secundis" - Stark i motgång, ödmjuk i medgång
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/djurgarden/article13088438.ab
Boende
Känner tacksamhet över att befinna mig i ett oerhört positivt flöde. Under de senaste veckorna har det hänt så många positiva saker, nya människor, positiva besked, nya insikter och dessutom slipper jag att flytta ut på tisdag då projektet är försenat och jag kan bo kvar ett tag till. Känns oerhört skönt att inte behöva ta tag i en flytt just nu.Jag har verkligen känt att jag inte vill flytta just nu och det är lite märkligt att jag inte heller har oroat mig så mycket. Bokade mig på ett nytt korttidskontrakt i grannfastigheten och tänkte att det kunde ju vara skönt att inte behöva flytta så lång men sen igår var jag nummer 2 i kön och då kände jag mig lite, oj vad gör jag nu då. Men allt bara ordnade sig för mig och nu ska jag ägna några dagar att rensa upp i tankar, projekt och prylar.
Blir återigen så påmind om det värdefulla i att följa med i flödet istället för att försöka dämma upp eller få det att ta en annan väg. Tacksam att jag inte ägnat en massa energi till att oroa mig och återigen så tacksam över att jag får bo kvar ett tag till.
Och vad kommer nu härnäst?
Blir återigen så påmind om det värdefulla i att följa med i flödet istället för att försöka dämma upp eller få det att ta en annan väg. Tacksam att jag inte ägnat en massa energi till att oroa mig och återigen så tacksam över att jag får bo kvar ett tag till.
Och vad kommer nu härnäst?
onsdag 25 maj 2011
Ur kunskapens källa
Nu vet jag vad jag alltid vetat
nu ser jag vad jag alltid sett
jag känner vad jag alltid känt
jag är den jag alltid varit
I ljusets flöde mörkret skingras
den nya tiden omger oss
även de som inte ser
snart ur dess källa dricker
I tidens början vi alla visste
att kärlek stor vi nu ska bringa
i tidevarv på tidevarv
att lära gåtans stora vishet
Nu är dagen början på det nya
kärlek stor och kunskapens kraft
visdom och medkänsla
skall åter ge oss flödet
Att bringa kärlek till vår jord
att skapa fred och liv till oss alla
att var och en en själens blomma är
att få älska och att älskas i denna tid
Vi bringar kraft och vishet till denna början
till detta nya som vi alla är men som vi inte sett
då vi förblindats av mörkrets krafter
som alltid verkat i det dolda
I ljusets stråle vi nu kan sprida
en kunskap och kärlek stor
att bringa balans i denna värld
till alla och envar att förstå dess kraft
När vi ser att vi själva är de som skapar
vi makten återtar att skapa den vi är
vi bojor släpper och lever nu i frid
med alla och envar på denna jord
I kärlek stor vi kraften ger
att älska alla och sig själv
i denna storhetstid
till det stora skiftet som nu är
nu ser jag vad jag alltid sett
jag känner vad jag alltid känt
jag är den jag alltid varit
I ljusets flöde mörkret skingras
den nya tiden omger oss
även de som inte ser
snart ur dess källa dricker
I tidens början vi alla visste
att kärlek stor vi nu ska bringa
i tidevarv på tidevarv
att lära gåtans stora vishet
Nu är dagen början på det nya
kärlek stor och kunskapens kraft
visdom och medkänsla
skall åter ge oss flödet
Att bringa kärlek till vår jord
att skapa fred och liv till oss alla
att var och en en själens blomma är
att få älska och att älskas i denna tid
Vi bringar kraft och vishet till denna början
till detta nya som vi alla är men som vi inte sett
då vi förblindats av mörkrets krafter
som alltid verkat i det dolda
I ljusets stråle vi nu kan sprida
en kunskap och kärlek stor
att bringa balans i denna värld
till alla och envar att förstå dess kraft
När vi ser att vi själva är de som skapar
vi makten återtar att skapa den vi är
vi bojor släpper och lever nu i frid
med alla och envar på denna jord
I kärlek stor vi kraften ger
att älska alla och sig själv
i denna storhetstid
till det stora skiftet som nu är
tisdag 24 maj 2011
Våga vara kvinna
att slappna av i din egen kvinnlighet att få låta dina inre egenskaper avspeglas i ditt yttre, att våga visa din sårbarhet, dina känslor, din ömhet, kärlek och samtidigt vara den starka kraft som din inre kvinna är. Den vackra själ som så vackert avspeglas i ditt yttre, där du är frid och bär din kvinnlighet med stolthet. Med en stolt hållning och med kärlek i hjärtat möter du världen.
I mötet med världen behöver du inte längre slåss för att ta plats då du ändå får ditt utrymme....allt faller på plats....i mötet med mannen då han får vara den man han är, sårbar, känslosam men samtidigt det starka och kraftfulla som får oss kvinnor att känna och vara den kvinna vi är. Underbara möten av kvinnligt och manligt...förening i tiden och en förståelse av våra urkrafter......
I mötet med världen behöver du inte längre slåss för att ta plats då du ändå får ditt utrymme....allt faller på plats....i mötet med mannen då han får vara den man han är, sårbar, känslosam men samtidigt det starka och kraftfulla som får oss kvinnor att känna och vara den kvinna vi är. Underbara möten av kvinnligt och manligt...förening i tiden och en förståelse av våra urkrafter......
lördag 21 maj 2011
Jag glittrar
som den diamant som slipats så vackert
solens strålar sig sprider
för att lysa upp alla mörka vrår och
låta ljusets kraft visa vägen
i dess gnistrande sken jag är och ser
vad som sig dolt är nu klart
i mina ögons djupa dunkel
kan du se vad jag ser
min själs sanna källa
mitt hjärtas stora kraft
den ande som vi är
när vi alla ser vad jag ser
kärleken stor vi lyssnar till
och gläds över kraftens ord
som viskar i vårt öra
och ger oss skönhet stor
i kärlekens dans vi nu förenas
att finna tro hopp och glädje
du och jag i föreningen
av det evigt sanna
vi skrattar och gråter
då kärleken kommer
i skrattets sång vi orden får
att förlösas i en evig tid
här och nu är alltet nära
lyssna, se och kärlek stor
nu kommer i ditt liv
vi ger dig alltet här och nu
kärlek stor, saknad längtad
vi som väntat i evig tid
på det stora som ska ske
i tidens början allt nu är
gläds och jubla kärlek är
en gåva stor till denna jord
vi väntat på dess stora kraft
att bringa ljus till mörkrets barn
när mörkret skingrats vår sanna kraft
i skönhet strålar, glittrar ler
livets gåva till oss alla
kärlekens kraft är här
se dess skönhet drick ur dess källa
porlande berusande fyller den dig
kärleken jublar vi kärlek ser
och är i denna tid
solens strålar sig sprider
för att lysa upp alla mörka vrår och
låta ljusets kraft visa vägen
i dess gnistrande sken jag är och ser
vad som sig dolt är nu klart
i mina ögons djupa dunkel
kan du se vad jag ser
min själs sanna källa
mitt hjärtas stora kraft
den ande som vi är
när vi alla ser vad jag ser
kärleken stor vi lyssnar till
och gläds över kraftens ord
som viskar i vårt öra
och ger oss skönhet stor
i kärlekens dans vi nu förenas
att finna tro hopp och glädje
du och jag i föreningen
av det evigt sanna
vi skrattar och gråter
då kärleken kommer
i skrattets sång vi orden får
att förlösas i en evig tid
här och nu är alltet nära
lyssna, se och kärlek stor
nu kommer i ditt liv
vi ger dig alltet här och nu
kärlek stor, saknad längtad
vi som väntat i evig tid
på det stora som ska ske
i tidens början allt nu är
gläds och jubla kärlek är
en gåva stor till denna jord
vi väntat på dess stora kraft
att bringa ljus till mörkrets barn
när mörkret skingrats vår sanna kraft
i skönhet strålar, glittrar ler
livets gåva till oss alla
kärlekens kraft är här
se dess skönhet drick ur dess källa
porlande berusande fyller den dig
kärleken jublar vi kärlek ser
och är i denna tid
fredag 20 maj 2011
Jag är ok Du är ok
Friheten av att kunna känna sig nöjd med den man är, där man är, med det man är är oerhörd stor och välgörande för oss alla. Även om man vill gå vidare med att utvecklas och ta fram mera kunskaper eller talanger så är man under denna process ok med det man är istället för att känna missnöje med sig själv.Då kan man också känna hur man under tiden man utvecklas av en lyckokänsla till sig själv genom att veta med sig att man är ok. Man duger!
Hur många av oss känner inte igen oss själva i att inte tycka att vi duger, inte är tillräckligt, smala, snygga, duktiga eller annat som vi hela tiden påverkas till att vi ska ha eller vara. Media översköljer oss med hur vi ska se ut, massor med "yta" och vikten av att vara framgångsrika och synliga! Dessutom tillgängligheten via media att vi alla kan tycka till om det mesta via bloggar och kommentarer och jag känner ofta hur olika personers missnöje med sin tillvaro fokuseras på att kritisera andra personers stil, smak eller levnadsöden.
Hur kommer det sig att vi känner att vi inte duger som vi är och hur kommer det sig att vi har så lätt för att fälla nedsättande kommentarer om andra människor istället för att visa kärlek och generositet? Visst är det också lite skrämmande när man inser hur lite som behövs i unga år, en nedsättande kommentar från en vän eller en vuxen kan stjälpa självkänslan hos en sårbar själ. När jag tänker tillbaka på min uppväxttid kan jag komma på många olika kommentarer som jag fick höra som jag vet sårade mig oerhört djupt och att det har tagit lång tid för mig att äntligen bli nöjd med den jag är. Ändå har jag ju under all denna tid också varit nöjd på något vis men ändå inte.
Med all den teknik och kunskap som finns nu så borde det vara möjligt att förändra vår värld till att bli en ljusare och mer kärleksfull plats att vara på. Varför händer det då inte? På något vis kan jag känna att samhället har blivit mycket mer tillåtande och att vara "annorlunda" är mera ok nu än det någonsin varit men samtidigt så är samhällets regler och strukturer fastlåsa i någon konstig ordning där man försöker sortera oss i någon lagomsvensk ordning och i olika fack. Ta bara sjukförsäkringssystemet där man tror att man i förväg kan defeniera hur länge man är sjuk samt att man också på något vis tror att man kan veta hur någons person sjukdom påverkar dennes arbetsförmåga. Känns som man har krånglat till tillvaron alldeles för mycket med alla regler och myndigheter och lite läskigt också att man genom alla dessa strikta regler för hur en människas tillfrisknande eller sjukdom ska definieras glömmer bort att se till hela människan. Vi människor är ju så mycket mera än exempelvis den onda ryggen som gör att vi blir mycket tröttare som gör av vi orkar mycket mindre som i sin tur medför en långsammare tillfrisknande om vi samtidigt blir stressade över vår ekonomi då vi egentligen redan borde ha blivit friska enligt våra makthavares regler.
Skulle vi bemöta alla våra medmänniskor med att det är ok att känna, vara som du har eller känner det nu och ha tillåtande system som främjar detta tror jag vi skulle få en mera frisk samhälle med kärleksfulla människor som känner att de duger oavsett var de befinner sig för stunden.
Du är ok - oavsett vad andra säger! Kom också ihåg att man alltid kan försöka söka sig till en annan omgivning där man blir accepterad för den man är istället för att försöka ändra på de som inte är accepterande, generösa och kärleksfulla!
Hur många av oss känner inte igen oss själva i att inte tycka att vi duger, inte är tillräckligt, smala, snygga, duktiga eller annat som vi hela tiden påverkas till att vi ska ha eller vara. Media översköljer oss med hur vi ska se ut, massor med "yta" och vikten av att vara framgångsrika och synliga! Dessutom tillgängligheten via media att vi alla kan tycka till om det mesta via bloggar och kommentarer och jag känner ofta hur olika personers missnöje med sin tillvaro fokuseras på att kritisera andra personers stil, smak eller levnadsöden.
Hur kommer det sig att vi känner att vi inte duger som vi är och hur kommer det sig att vi har så lätt för att fälla nedsättande kommentarer om andra människor istället för att visa kärlek och generositet? Visst är det också lite skrämmande när man inser hur lite som behövs i unga år, en nedsättande kommentar från en vän eller en vuxen kan stjälpa självkänslan hos en sårbar själ. När jag tänker tillbaka på min uppväxttid kan jag komma på många olika kommentarer som jag fick höra som jag vet sårade mig oerhört djupt och att det har tagit lång tid för mig att äntligen bli nöjd med den jag är. Ändå har jag ju under all denna tid också varit nöjd på något vis men ändå inte.
Med all den teknik och kunskap som finns nu så borde det vara möjligt att förändra vår värld till att bli en ljusare och mer kärleksfull plats att vara på. Varför händer det då inte? På något vis kan jag känna att samhället har blivit mycket mer tillåtande och att vara "annorlunda" är mera ok nu än det någonsin varit men samtidigt så är samhällets regler och strukturer fastlåsa i någon konstig ordning där man försöker sortera oss i någon lagomsvensk ordning och i olika fack. Ta bara sjukförsäkringssystemet där man tror att man i förväg kan defeniera hur länge man är sjuk samt att man också på något vis tror att man kan veta hur någons person sjukdom påverkar dennes arbetsförmåga. Känns som man har krånglat till tillvaron alldeles för mycket med alla regler och myndigheter och lite läskigt också att man genom alla dessa strikta regler för hur en människas tillfrisknande eller sjukdom ska definieras glömmer bort att se till hela människan. Vi människor är ju så mycket mera än exempelvis den onda ryggen som gör att vi blir mycket tröttare som gör av vi orkar mycket mindre som i sin tur medför en långsammare tillfrisknande om vi samtidigt blir stressade över vår ekonomi då vi egentligen redan borde ha blivit friska enligt våra makthavares regler.
Skulle vi bemöta alla våra medmänniskor med att det är ok att känna, vara som du har eller känner det nu och ha tillåtande system som främjar detta tror jag vi skulle få en mera frisk samhälle med kärleksfulla människor som känner att de duger oavsett var de befinner sig för stunden.
Du är ok - oavsett vad andra säger! Kom också ihåg att man alltid kan försöka söka sig till en annan omgivning där man blir accepterad för den man är istället för att försöka ändra på de som inte är accepterande, generösa och kärleksfulla!
torsdag 19 maj 2011
Musikens helande kraft
I helgen var jag på en sångkurs och jag känner hur otroligt välgörande den var för min kropp, själ och ande. Har under lång tid tänkt att jag ska börja sjunga i någon kör eller på något annat sätt komma igång med sång bara för att det skulle vara så roligt. Jag har blivit påmind om detta varje gång jag fått en nyhetsbrev från Helena Soluna och hennes röstträningskurs Voice-in-Power. I förra veckan kom det ett nytt mejl om att det fanns 2 platser kvar till kursen som var i helgen och jag bara svarade att jag ville gå utan att tänka så mycket på vad det skulle bli. Skicka dock en liten fråga till kursledaren om man behövde vara med på scenträningen då jag kände att det inte var meningen för mig utan jag ville bara komma igång med att sjunga!
Så fel jag hade då det visade sig att även scenträningen var något som blev en stor upplevelsen för mig och fick mig att återkoppla till en del av mig som jag hade glömt bort. I allafall så hittade jag en dörr som jag i min ungdom stängt och när jag nu öppnade den så känns det som jag blivit hel igen. Jag insåg under denna kurs hur mycket musiken betydde för mig under min uppväxt, hur mycket jag älskade att spela och sjunga och även att uppträda. Inte så mycket för att synas utan mer för att kunna förmedla en känsla och genom musiken beröra andra människor. Med minnena som kom tillbaka kom jag också ihåg många jobbiga stunder i samband med musiken under denna tid och hur jobbigt detta hade varit och att det också fick mig att helt sluta med all musik.
Helena som kursledare var fantastisk, hon skapade en sådan otroligt varm, kärleksfull, trygg och tillåtande stämning i gruppen och det var helt ok att sjunga oavsett vad man kan. Dessutom med sin kunskap om sång och röstträning så fick hon hela gruppen att blomma ut och växa. Skulle kunna skriva hur mycket som helst om allt det positiva denna helg gav.
Känner hur all sång under denna helg fick min kropp att hitta sin ton igen och hur min egen klang genljuder i mig. Vibrerande kan jag förnimma hur den får min kropp att skälva och jag är hel igen. På något vis fick denna helg mig att också se att den man är också avspeglar sig i ens röst och att även andra ser den man är när man inte föreställer sig utan bara är.
Det finns säkert en massa saker kvar att plocka fram inom mig men jag kan känna att i och med denna helg så har jag kommit ännu närmare mitt sanna jag och jag känner mig så trygg i den jag är nu.
www.helenasoluna.com
Så fel jag hade då det visade sig att även scenträningen var något som blev en stor upplevelsen för mig och fick mig att återkoppla till en del av mig som jag hade glömt bort. I allafall så hittade jag en dörr som jag i min ungdom stängt och när jag nu öppnade den så känns det som jag blivit hel igen. Jag insåg under denna kurs hur mycket musiken betydde för mig under min uppväxt, hur mycket jag älskade att spela och sjunga och även att uppträda. Inte så mycket för att synas utan mer för att kunna förmedla en känsla och genom musiken beröra andra människor. Med minnena som kom tillbaka kom jag också ihåg många jobbiga stunder i samband med musiken under denna tid och hur jobbigt detta hade varit och att det också fick mig att helt sluta med all musik.
Helena som kursledare var fantastisk, hon skapade en sådan otroligt varm, kärleksfull, trygg och tillåtande stämning i gruppen och det var helt ok att sjunga oavsett vad man kan. Dessutom med sin kunskap om sång och röstträning så fick hon hela gruppen att blomma ut och växa. Skulle kunna skriva hur mycket som helst om allt det positiva denna helg gav.
Känner hur all sång under denna helg fick min kropp att hitta sin ton igen och hur min egen klang genljuder i mig. Vibrerande kan jag förnimma hur den får min kropp att skälva och jag är hel igen. På något vis fick denna helg mig att också se att den man är också avspeglar sig i ens röst och att även andra ser den man är när man inte föreställer sig utan bara är.
Det finns säkert en massa saker kvar att plocka fram inom mig men jag kan känna att i och med denna helg så har jag kommit ännu närmare mitt sanna jag och jag känner mig så trygg i den jag är nu.
www.helenasoluna.com
lördag 14 maj 2011
Magiska ögonblick
En tid med magiska ögonblick sker nu. Så många möten och nya insikter strömmar fram i flödet och var uppmärksam på vad som sker i och runt omkring dig nu. Det kan hända många mirakel nu. Fantastiska människor, möten och upptäckter väntar den som ser och känner kraften i denna tid där allt är möjligt. Hoppets stjärna lyser med sitt klara sken och lyser upp den värld av tvivel som har funnits. I dess mörka vrår nu ljuset börjar skina och snart ska skuggor skingras då gåvan vi givit att ändra denna tid.
Av sorger blir det inga av kraft du kärlek ger. Den dag nu är för det som komma i dagens rytm vi skapar liv ett stjärnfall och vi ser allt vackert i vår tid av stjärnljus stoftet sprids av kärlek god i denna tid då allt är möjligt för den som ser och känner kraften. Kärlek god, visdom stor och skönhetens röst ska klinga igen. Det vackra goda och medkänslan föds i var man och kvinna på vår jord. I stoftets kärleksglans du kärlek ser och ger till alla och envar som ser din kraft och kärlek stor en ängel på vår jord.
Du ser om du vill se och känner denna kraft i denna stund du allt nu har att skapa det som skapas ska i denna tid av kärleksljus. Kom ta min hand låt dig fyllas av skrattet, glädjen och dansen i vår kärlekssång till detta liv i tidens rymd av kärleksljus. En blomsterkrans jag ger dig nu, en diamant så klar och ren med styrkan att betvinga allt som nu ska bort vi sätter på din hand. Ett stoft av guld förgyller allt du är och allt du ser blir rent och klart som guld det renaste du är. De vacka ädelstenarna kring din hals ger dig skönhet, renhet och kärlek stor. En kärleksgudinna du är med visdom stor.
I din hand den vackraste blomman ren och vit och oskuldsfull du klarhet ger och ser och känner kraften. I denna tidens rytm där allt är möjligt vi kärlek godhet ger till dig att skapa det som skapas ska i denna tid i överflöd. Kom sjung och skratta här med oss med pärlor i ditt hår vi glädjen ger att skapa det som ses och det som kraften ger. Musikens kraft är stor och förs med vågor över jorden och alla hör dess kärlekssång till denna tid i kärlek stor. Med visdom stor du nu ska sjunga denna kärlekssång som kan rena allt som varit i denna tid av kärleksljus vi dig nu denna gåva ger. Med kärlek stor och godhet ren att skapa det som nu ska ses och att kunna känna denna kraft i denna rymd av stjärneljus.
Av sorger blir det inga av kraft du kärlek ger. Den dag nu är för det som komma i dagens rytm vi skapar liv ett stjärnfall och vi ser allt vackert i vår tid av stjärnljus stoftet sprids av kärlek god i denna tid då allt är möjligt för den som ser och känner kraften. Kärlek god, visdom stor och skönhetens röst ska klinga igen. Det vackra goda och medkänslan föds i var man och kvinna på vår jord. I stoftets kärleksglans du kärlek ser och ger till alla och envar som ser din kraft och kärlek stor en ängel på vår jord.
Du ser om du vill se och känner denna kraft i denna stund du allt nu har att skapa det som skapas ska i denna tid av kärleksljus. Kom ta min hand låt dig fyllas av skrattet, glädjen och dansen i vår kärlekssång till detta liv i tidens rymd av kärleksljus. En blomsterkrans jag ger dig nu, en diamant så klar och ren med styrkan att betvinga allt som nu ska bort vi sätter på din hand. Ett stoft av guld förgyller allt du är och allt du ser blir rent och klart som guld det renaste du är. De vacka ädelstenarna kring din hals ger dig skönhet, renhet och kärlek stor. En kärleksgudinna du är med visdom stor.
I din hand den vackraste blomman ren och vit och oskuldsfull du klarhet ger och ser och känner kraften. I denna tidens rytm där allt är möjligt vi kärlek godhet ger till dig att skapa det som skapas ska i denna tid i överflöd. Kom sjung och skratta här med oss med pärlor i ditt hår vi glädjen ger att skapa det som ses och det som kraften ger. Musikens kraft är stor och förs med vågor över jorden och alla hör dess kärlekssång till denna tid i kärlek stor. Med visdom stor du nu ska sjunga denna kärlekssång som kan rena allt som varit i denna tid av kärleksljus vi dig nu denna gåva ger. Med kärlek stor och godhet ren att skapa det som nu ska ses och att kunna känna denna kraft i denna rymd av stjärneljus.
torsdag 12 maj 2011
Nya energier
Känner att jag öppnar upp för nya energier och krafter. Andas med tiden i universums rytm och kärlekens kraft flödar. I detta flöde av kreativa och livsgivande krafter föds tankar, ideer och handlingar. Människor möts med en passion för kärleken och det goda. I skapandet föds sången och skrattet, glädjen att vara ett med alltet. I sångens vackra ord en stämma klar hörs sjunga orden som vi alla bär men dolt för världen.
I rosens skönhet ska du spegla dig, i dess doft berusa dig
I dammens stilla yta skall du finna frid
Kraften strömmar till och genom dig från trädets starka stam
dess rötter näring ger
Livgivande och skapande moder gudinna i oss alla till oss alla
finn hennes skönhet, kraft, och mod visdom stor i denna tid
omfamnande och kärleksfullt jag ger dig kraften
att ändra det som ändras ska
Friheten själen får att kunna se och nu få vara tackar
bugar en kärleksgåva ger i tidens rymd
att känna kraften, nåden kärlek är vi alla på vår väg
till Samarkand vår kärlek nu vi är
I rosens skönhet ska du spegla dig, i dess doft berusa dig
I dammens stilla yta skall du finna frid
Kraften strömmar till och genom dig från trädets starka stam
dess rötter näring ger
Livgivande och skapande moder gudinna i oss alla till oss alla
finn hennes skönhet, kraft, och mod visdom stor i denna tid
omfamnande och kärleksfullt jag ger dig kraften
att ändra det som ändras ska
Friheten själen får att kunna se och nu få vara tackar
bugar en kärleksgåva ger i tidens rymd
att känna kraften, nåden kärlek är vi alla på vår väg
till Samarkand vår kärlek nu vi är
måndag 9 maj 2011
Var ute på en lång härlig promenad igår och hittade denna plats och blev helt tagen över vilken frid och kärlek som vilade över detta ställe. Den fridfullhet som andades härifrån fick mig att vika av stigen och stanna till i denna glänta. Strövade sakta omkring lyssnade till fåglarnas sång och kände hur jag fylldes av varm kärlek. En besjälad plats och den förnimmelse av kärlek jag kände var stor. Anar att denna kärlek finns då den kärlek som vi har till våra djur är enkel och sann, villkorslös och alltid där.
lördag 7 maj 2011
Källans kraft
Kärleken flödar genom dig och fyller din själs mörka inre
Djupt inom dig en kraftfull källa porlande den väcker dig
och låter dina ådror fyllas med den helande kraft den för med
i sitt flöde från dess underbara och livgivande ursprung
I förening med anden ska du vandra på den väg som är din
glädje, lycka och skrattet fyller din väg
I solsken skall du vandra med lätt packning
vinden smeker din kind och viskar kärlekens ord
I fjärran du kan ana en gyllene soluppgång
länge har du vandrat och lyckan nu du får
i lyckans glädjerus du kärlek ger och får
att skapa liv i livet ger ditt hjärta frid
Nu är kärlek stor och vacker i ditt liv igen
det som är skall och förbliva denna gång du lyckan är
tidens gåva oss förunnat att förstå och läka det som varit
nu är nuet allt är möjligt i den nya gryning som vi ser
Kom med mig hör dess rytm i denna världen
som vi skapar här och nu vi livet är i denna stund
I denna tiden strålens kraft oss livet ger att öppna oss
för gåvan av att kunna älska och att älskas här och nu
Vad som varit är förbi det som blir vi blott kan ana i den stund
vi nu är här ta dig tid att se dess kraft allt är möjligt när vi ser
Kom ta min hand i glädjens dans vi skapar liv och kärlek stor
En kärleksgåva jag dig ger att vara kärlek stor i nuets allt.
Djupt inom dig en kraftfull källa porlande den väcker dig
och låter dina ådror fyllas med den helande kraft den för med
i sitt flöde från dess underbara och livgivande ursprung
I förening med anden ska du vandra på den väg som är din
glädje, lycka och skrattet fyller din väg
I solsken skall du vandra med lätt packning
vinden smeker din kind och viskar kärlekens ord
I fjärran du kan ana en gyllene soluppgång
länge har du vandrat och lyckan nu du får
i lyckans glädjerus du kärlek ger och får
att skapa liv i livet ger ditt hjärta frid
Nu är kärlek stor och vacker i ditt liv igen
det som är skall och förbliva denna gång du lyckan är
tidens gåva oss förunnat att förstå och läka det som varit
nu är nuet allt är möjligt i den nya gryning som vi ser
Kom med mig hör dess rytm i denna världen
som vi skapar här och nu vi livet är i denna stund
I denna tiden strålens kraft oss livet ger att öppna oss
för gåvan av att kunna älska och att älskas här och nu
Vad som varit är förbi det som blir vi blott kan ana i den stund
vi nu är här ta dig tid att se dess kraft allt är möjligt när vi ser
Kom ta min hand i glädjens dans vi skapar liv och kärlek stor
En kärleksgåva jag dig ger att vara kärlek stor i nuets allt.
fredag 6 maj 2011
Anita, av Gustaf Fröding
Anita, av Gustaf Fröding, ur Skaldebrev till Maggan skriven 12 december 1884
Livets skål! O, min Anita,
uti glömskans dryck!
Jag vill känna varma, vita
jungfrulemmars tryck!
I materien vill jag röna,
riktigt ha i famn
det som andens språk "det sköna"
givit såsom namn!
Jag vill andas blott Anita,
blott Anita se,
känna endast varma, vita
lemmars rörelse!
Högt man prisar konstens njutning,
den är kall och arm
emot väsenssammanslutning,
kärlek barm mot barm!
Sinnlighetens makt är kuvad
av en trång moral.
dygden, stel och överskruvad,
håller långa tal.
Dumheten har funnit mycket,
fann till slut ett fynd,
som föll folken uti tycket:
"Sinnlighet är synd!"
Sedan dess har kungasonen,
son av kung Natur,
av den vise dygdefånen
sparkats ut som djur.
Icke mer han vågar modigt
visa sig bland folk,
men han hämnas blodigt
med förgiftad dolk.
Sen när halva mänskligheten
ruttnat ned i grund,
mördad av anständigheten,
kommer segerns stund
Då skall dygdens makt, den sanna,
ärva den, som ljög.
Sinnligheten skall sin panna
bära stolt och hög.
Kropp med ande skall bli enad
och ett hjärta fritt
med en kärlek, fri och renad,
mänska, skall bli ditt!
Därför, därför, ljuva flicka,
blott till hjärtat lyss!
Låtom oss varandra dricka
i en kyssars kyss!
Rodna kind, du lockomflutna,
på ditt sköna sätt!
blicka ömt, till hälften slutna,
öga, du gör rätt!
Häv dig, vita barm, och bölja!
Du har rätt därtill!
Vet att oskuld kan dig följa
huru långt du vill!
Älska, älska, min Anita,
med din själ och kropp,
oskuldsfulla, varma, vita,
ljuva rosenknopp!
Livets skål! O, min Anita,
uti glömskans dryck!
Jag vill känna varma, vita
jungfrulemmars tryck!
I materien vill jag röna,
riktigt ha i famn
det som andens språk "det sköna"
givit såsom namn!
Jag vill andas blott Anita,
blott Anita se,
känna endast varma, vita
lemmars rörelse!
Högt man prisar konstens njutning,
den är kall och arm
emot väsenssammanslutning,
kärlek barm mot barm!
Sinnlighetens makt är kuvad
av en trång moral.
dygden, stel och överskruvad,
håller långa tal.
Dumheten har funnit mycket,
fann till slut ett fynd,
som föll folken uti tycket:
"Sinnlighet är synd!"
Sedan dess har kungasonen,
son av kung Natur,
av den vise dygdefånen
sparkats ut som djur.
Icke mer han vågar modigt
visa sig bland folk,
men han hämnas blodigt
med förgiftad dolk.
Sen när halva mänskligheten
ruttnat ned i grund,
mördad av anständigheten,
kommer segerns stund
Då skall dygdens makt, den sanna,
ärva den, som ljög.
Sinnligheten skall sin panna
bära stolt och hög.
Kropp med ande skall bli enad
och ett hjärta fritt
med en kärlek, fri och renad,
mänska, skall bli ditt!
Därför, därför, ljuva flicka,
blott till hjärtat lyss!
Låtom oss varandra dricka
i en kyssars kyss!
Rodna kind, du lockomflutna,
på ditt sköna sätt!
blicka ömt, till hälften slutna,
öga, du gör rätt!
Häv dig, vita barm, och bölja!
Du har rätt därtill!
Vet att oskuld kan dig följa
huru långt du vill!
Älska, älska, min Anita,
med din själ och kropp,
oskuldsfulla, varma, vita,
ljuva rosenknopp!
torsdag 5 maj 2011
Kärlekens lov
Min kärlek är stark, evig och sann. Villkorslöst fyller den mitt hjärta till brädden, fyller upp min kropp och omger mig med kraftfull energi. Min villkorslösa kärlek till livet, mina medmänniskor, till naturen, djuren och till alltet. Till livets källa formad av oss alla i en kraftfull och magisk dans.
Varm och het som en framrusande lavaflod rusar den genom min kropp i mötet med och i den totala föreningen. Ömsint och lockande får den min själ att skratta och barnet i mig sjunger och dansar på en sommaräng. Solen värmer min kropp och rosornas skönhet fyller min värld och dess dofter berusar mig.
I kärlekens lov jag berusar mig, dess skönhet mig förblindar, dess kraft är enorm och magiskt. Jag sveper mig med. I dess tidlöshet jag är, förtrollad av magin och dess sanna skönhet.
I kärlekens prakt jag styrkan får att forma mitt liv till den skatt som jag är. I dess skönhet kan jag se all kärlek i livet och allt som mig varit fördolt jag nu ser. I kärlekens namn jag förkunnar ditt namn, min glädje är stor och jag dansar och ler.
Kom dansa med mig i kärlekens dans. Låt kärlekens flod svepa oss med. Känns dess kraft, dess styrka och skönheten stor. Ditt hjärta är mitt, mitt hjärta är ditt för evigt i tiden. Jag ser vad du ser, du ser vad jag ser, våra själars möten nu och för evigt.
I tidens början jag var ett frö, nu en skönhetens blomma jag är. Mina kronblad är öppna och fyllda av morgonens dagg. Min doft är förförisk och berusande vill jag locka dig att fylla mig med din berusande prakt.
Kom möt mig nu, här i nuet blir vi ett för alltid förenade i kärlekens dans. Livets största gåva, i kärlekens lov.
Varm och het som en framrusande lavaflod rusar den genom min kropp i mötet med och i den totala föreningen. Ömsint och lockande får den min själ att skratta och barnet i mig sjunger och dansar på en sommaräng. Solen värmer min kropp och rosornas skönhet fyller min värld och dess dofter berusar mig.
I kärlekens lov jag berusar mig, dess skönhet mig förblindar, dess kraft är enorm och magiskt. Jag sveper mig med. I dess tidlöshet jag är, förtrollad av magin och dess sanna skönhet.
I kärlekens prakt jag styrkan får att forma mitt liv till den skatt som jag är. I dess skönhet kan jag se all kärlek i livet och allt som mig varit fördolt jag nu ser. I kärlekens namn jag förkunnar ditt namn, min glädje är stor och jag dansar och ler.
Kom dansa med mig i kärlekens dans. Låt kärlekens flod svepa oss med. Känns dess kraft, dess styrka och skönheten stor. Ditt hjärta är mitt, mitt hjärta är ditt för evigt i tiden. Jag ser vad du ser, du ser vad jag ser, våra själars möten nu och för evigt.
I tidens början jag var ett frö, nu en skönhetens blomma jag är. Mina kronblad är öppna och fyllda av morgonens dagg. Min doft är förförisk och berusande vill jag locka dig att fylla mig med din berusande prakt.
Kom möt mig nu, här i nuet blir vi ett för alltid förenade i kärlekens dans. Livets största gåva, i kärlekens lov.
tisdag 3 maj 2011
Mot nya vidder
Nu är det knappt en månad kvar tills att vi ska flytta härifrån och ännu har vi inte hittat något nytt boende. Älskar vår lilla lägenhet, lugnt och stilla med just nu grönskande träd och himmel utanför fönstren, fem minuter till Stureplans folkliv, över gatan till Humlegårdens grönska och några minuter bort Liljanskogens natur. Denna morgon med stora tunga snöflingor som singlar ner över de grönskande träden och tulpanerna nere på innergården bredvid....aprilväder i maj....
Kan nog inte hitta en så mycket bättre plats att bo på och är glad över att vi fick bo här mycket längre än vad som var tänkt. Men nu ska de visst sätta igång med renoveringarna så nu är det bara att flytta ut...suck
Känner att jag inte alls vet var jag vill bo över sommaren och kanske egentligen inte sen heller. Skulle kännas skönt att resa eller bo nära naturen över sommaren i allafall och inte vara kvar i stan igen hela sommaren. Känner mig väldigt ovetandes om allt i mitt liv för tillfället, var ska jag bo, ska jag resa, vad ska jag jobba med, hur ska jag göra med mina projekt, hur skall pengar rulla in, vad ska jag investera i och undrar i vilken ände jag ska börja. Känns som jag bara befionner mig i en centrifug när jag börjar tänka på allt då det bara snurrar runt och jag vet inte hur jag ska ta mig ur. Börjar med att trycka på stoppknappen i allafall och genast känns det bättre :)
Får börja med att plocka ut ett plagg i taget och medan de fladdrar i vinden och låter solens strålar torka dem låter jag mina beslut växa fram. Ett steg i taget så blir det nog bra.......
Jag har lite av känslan att jag på något sätt vill hamna i situationen att inte ha något boende för att på detta vis göra det som jag ska göra. Väldigt märklig känsla att själv försätta sig i en situation där allt är osäkert bara för att få vetskap....Ibland förstår jag inte mig på mig själv, förstår inte vad som driver mig till att utmana mig själv på detta vis med dessa osäkra situationer att inte ha ett fast boende, fast inkomst att endast förlita sig till att allt är som det ska och att allt kommer att bli som det ska.
Mina barn och katterna har boende ordnat över sommaren och jag tror att det är därför jag känner ännu mer att allt ordnar sig för mig med. Kan bo periodvis hos vänner, besöka pappa, resa och kanske dyker annat upp också. Hade planerat att åka till Gambia och senegal nu i April men det blev inte av och nu vet jag inte om jag ska förbereda flytten genom att magasinera mina saker och kanske därefter resa senare i maj eller avvakta och leta nytt boende för att därefter resa.
Med tillit om att jag vetskap och kraft har att hitta och följa min väg mot målet......
Kan nog inte hitta en så mycket bättre plats att bo på och är glad över att vi fick bo här mycket längre än vad som var tänkt. Men nu ska de visst sätta igång med renoveringarna så nu är det bara att flytta ut...suck
Känner att jag inte alls vet var jag vill bo över sommaren och kanske egentligen inte sen heller. Skulle kännas skönt att resa eller bo nära naturen över sommaren i allafall och inte vara kvar i stan igen hela sommaren. Känner mig väldigt ovetandes om allt i mitt liv för tillfället, var ska jag bo, ska jag resa, vad ska jag jobba med, hur ska jag göra med mina projekt, hur skall pengar rulla in, vad ska jag investera i och undrar i vilken ände jag ska börja. Känns som jag bara befionner mig i en centrifug när jag börjar tänka på allt då det bara snurrar runt och jag vet inte hur jag ska ta mig ur. Börjar med att trycka på stoppknappen i allafall och genast känns det bättre :)
Får börja med att plocka ut ett plagg i taget och medan de fladdrar i vinden och låter solens strålar torka dem låter jag mina beslut växa fram. Ett steg i taget så blir det nog bra.......
Jag har lite av känslan att jag på något sätt vill hamna i situationen att inte ha något boende för att på detta vis göra det som jag ska göra. Väldigt märklig känsla att själv försätta sig i en situation där allt är osäkert bara för att få vetskap....Ibland förstår jag inte mig på mig själv, förstår inte vad som driver mig till att utmana mig själv på detta vis med dessa osäkra situationer att inte ha ett fast boende, fast inkomst att endast förlita sig till att allt är som det ska och att allt kommer att bli som det ska.
Mina barn och katterna har boende ordnat över sommaren och jag tror att det är därför jag känner ännu mer att allt ordnar sig för mig med. Kan bo periodvis hos vänner, besöka pappa, resa och kanske dyker annat upp också. Hade planerat att åka till Gambia och senegal nu i April men det blev inte av och nu vet jag inte om jag ska förbereda flytten genom att magasinera mina saker och kanske därefter resa senare i maj eller avvakta och leta nytt boende för att därefter resa.
Med tillit om att jag vetskap och kraft har att hitta och följa min väg mot målet......
måndag 2 maj 2011
Villkorslös kärlek
För varje gång jag skriver, tänker, känner, läser om den villkorslösa kärleken växer min kärlekslåga ytterligare. Känner mer och mer att den snart har kraft som en kärlekseld, varm och livgivande för alla som vill ta del av den.
Ju mer jag ger desto mer fylls den på
Kärlek Stor...omfamnande...välkomnar allt och alla ♥♥♥
Ju mer jag ger desto mer fylls den på
Kärlek Stor...omfamnande...välkomnar allt och alla ♥♥♥
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





